Genvägar till roligare lärande och ett intressantare läraryrke

De öppna digitala lärresurserna (OER) blir bara fler och bättre. Idag finns det miljontals fria bilder, filmer, texter, föreläsningar, övningar och animeringar som du faktiskt får använda helt utan kostnad i din undervisning och utan att fråga om lov. Genom att använda sådant som andra skapat och delat med sig av, går det snabbt sätta ihop ett rikt och spännande utbildningsmaterial, som väcker studenternas nyfikenhet och lust för ämnet. Att integrera öppna lärresurser i dina kurser gör det både roligare att lära sig något och intressantare att undervisa. Och du behöver inte längre göra allt jobb själv utan kan låna från de bästa.

Men, eftersom det finns så mycket som är fritt att använda så kan det vara svårt att hitta just det du behöver när du behöver det. Om du vill veta hur du kan förenkla ditt sökande efter fritt utbildningsmaterial - se då det inspelade webinariet "Vad är öppna lärresurser och hur hittar jag dem?. Där visar Alma Taawo Länkskafferiet, Fredrik Paulsson Spindeln och Åsa Forsberg Resursguide för OER och berättar hur du använder dessa skräddarsydda söktjänster för att hitta öppna lärresurser när du vill komplettera ditt material. Margareta Hellström visar exempel på hur och varför hon använder OER i sina nätkurser samt tipsar om några bra gratisprogram och appar, för dig som vill skapa egna digitala lärresurser (och kanske"flippa ditt klassrum").

Detta var det 4:e webbseminariet i projektet OER - öppna möjligheter för lärande. Nästa sänds den 15 januari 2013 och då kommer det att handla om öppen utbildning - en internationell trend. Gå in och anmäl ditt intresse redan nu!

Vill du veta mer om vad kopieringsavtal och upphovsrättslagen säger om använding av digitalt material i undervisningen? Då ska du titta på inspelningen av webbseminariet Hur får jag använda digitalt material i min undervisning? med universitetsjurist Chatarina Larson, som sändes 28/11.

Årets bästa presentation

Se detta års bästa presentation som (enligt oss) hölls av Dr William Rankin, Director of Educational Innovation vid Abilene Christian University (ACU) i Texas. Hans key-note vid utbildningskonferensen NU2012 i oktober har filmats av Utbildningsradion (UR). I en tidigare video (nedan) beskriver han varför ACU helt gått över till mobilt lärande. Den är minst lika intressant.

Lär dig mer om 2012 års Nobelpris

utdelningen av årets Nobelpris den 10 december är en av de stora händelserna i Sverige, som hela världen följer. UR har producerat populärvetenskapliga presentationer av 2012 års Nobelpris i kemi, fysik och ekonomi. Visa dem gärna för dina gymnasieelever eller dina studenter, kanske som inledning på en diskussion om forskningens betydelse i samhället eller om vikten av kreativitet, uthållighet och innovationsförmåga (eller något annat som passar med dina kurser).

Att lära och undervisa i ett nätverkssamhälle

Hur lär sig barn och unga idag? Hur lär du dig själv nya saker? I en intressant debattartikel i DN "Högskolan måste satsa på tänkandets hantverk" menar Mats Lindgren, civilingenjör och ekonomie doktor och vd för analysföretaget Kairos Future, att det är dags för nya tankar i högskolan. Kunskap är bara en råvara. Vi är på väg mot en ekonomi där tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Frågan är om högskolan är redo för detta skifte?

I filmen nedan ger några av dagens mest innovativa forskare och entreprenörer inom utbildningssektorn sin syn på hur framtidens lärande kommer att gestalta sig. Hur väl stämmer det de tar upp med dina egna funderingar och i så fall vad innebär det för dig? 

Vad får du egentligen göra på nätet?

Det är verkligen inte lätt för varken lärare, studenter eller elever att göra rätt i den snårskog av lagar och regler som gäller för användningen av digitalt material i undervisningen. Dessutom finns det skillnader mellan vad lärare i grund- och gymnasieskolan får göra och vad en lärare på högskolans får, eftersom kopieringsavtalen numera ser olika ut. SUHF och Bonus Presskopia kom nämligen inte överens om något nytt avtal för högskolan, vilket innebär att universitetslärare fortfarande INTE får dela ut digitala kopior till sina studenter (men vi kan länka till digitalt material som vi vill studenterna ska ta del av).

Kristina Alexanderson från .SE Webbstjärnan har skapat en ny film som på ett pedagogiskt sätt visar hur du ska göra för att ange källan och följa villkoren för kopiering och bearbetning på rätt sätt enligt Creative Commons.  Om du inte redan vet hur det fungerar så titta gärna på den här filmen först Vad är Creative Commons? innan du tittar på filmen nedan.



Lärarteamet på KTH bevakade Internetdagarna 2012 och särskilt de delar som handlade om skolan. På måndagen diskuterade Carl Heath, Isabella Löwengrip, Eric Fichtelius, Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan på .SE  m fl entreprenöriellt lärande, innovationsförmåga, varför internet i viktigt i skolan och användningen av öppna lärresurser.

På tisdagen öppnade professor Lawrence Lessig från Harvarduniversitetet i USA Internetdagarna 2012 med att poängtera att även om Internet varit en del av vår kultur i 15-20 år nu, så är det fortfarande mycket som inte har anpassats, som till exempel upphovsrätten. Nedan kan du se hela hans mycket intressanta presentation ”A Series of Obvious Points” där han bl a förklarar varför vi alla bör publicera det vi skapar under en Creative Commons-licens (särskilt om din lön finansieras av offentliga medel). Lessig avslutade med att säga att "det pågår ett krig just nu och jag vill inte se en utveckling där vi stämplar en hel generation barn och ungdomar som kriminella". Vilket ansvar har vi som lärare eller föräldrar? Vilket ansvar har förlagens representanter och regeringen?



Lawrence Lessig är en av grundarna till Creative Commons. Det skapades för att visa på gråzonen mellan superfritt material och upphovsrättsskyddat material och efter hans inledning hölls även ett samtal mellan honom och Daniel Westman (forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet) där frågor från publiken om upphovsrätt på nätet diskuterades. Läs mer.

På onsdagen hölls en session med titeln ”Internet öppnar dörren till klassrummet -vad kommer vi att få se?” med Kristina Alexanderson, Eva Lilliestierna, lärare på Tidavadsskolan och Johan Ronnestam, entreprenör och kreatör. Du som inte kunde vara med kan se fler inspelningar från de olika presentationerna på Webbstjärnans blogg.

Hur kan och får jag använda digitalt material i min undervisning?

Chatarina Larsson är universitetsjurist vid 
 Umeå universitet. Ta del av några av hennes
presentationer på universitetets webbplats:
http://www.viper.upc.umu.se/?p=258

Vill du veta mer om hur du kan och får använda digitalt material i din undervisning? Missa inte ITHU:s nästa webbseminarium med Chatarina Larsson, universitetsjurist vid Umeå universitet. Här kan du direkt få svar på dina frågor.

Tid: 28 november 2012, 14.00-15.00

Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. Läs mer
Observera! Adressen till mötesrummet kommer att mejlas till alla anmälda 1-2 dagar före webbinariet.

Kostnadsfritt. Föranmälan krävs!

Vi kommer att höra:
Chatarina Larson, Universitetsjurist vid Umeå universitet och ledamot i SUHFs förhandlingsgrupp.
Personer vid våra lärosäten som varit engagerade i kopieringsfrågan. Namn kommer inom kort.

Viktiga frågeställningar

• Vad kommer att hända nu?
• Vad är det som hakat sig i förhandlingarna?
• Kommer det nya avtalet att kunna träda i kraft först när den nya upphovsrättslagstiftningen träder i kraft?
• Blir det ett avtal? 
• Vad gäller för tillfället?
• Hur ser det ut i andra länder med digital kopiering? 
• Öppnare egenproduktion på våra lärosäten (OER, e-böcker etc).

Mer information och anmälan.

Digital kompetens efterfrågas av dagens studenter

Framtidens högskola  - öppen och gratis för alla eller en elitsatsning?

Är IT i högre utbildning en ickefråga för regeringen?

Den svenska högskolan har hamnat på efterkälken. För trots att allt fler studenter väljer att läsa på distans (en 100% ökning på 10 år) och trots att några mindre högskolor kommit långt med att utveckla modeller för flexibel utbildning så ligger svensk högskola generellt "ljusår" efter sin omvärld när det gäller att använda IT som stöd för lärande. Varför är det så?

Universitet och högskolor finns inte alls med i regeringens skrift It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N2011.12 (pdf 2,1 MB) som kom för knappt ett år sedan! Detta påpekade den moderate riksdagspolitiker som inledningstalade på konferensen "Next Generation Learning" i Falun. Marita Hillges, rektor vid Högskolan Dalarna tror inte att detta ligger högt upp på regeringens agenda.

Tre rektorer har ställt frågan i en insändare i SULFs tidning Universitetsläraren .  Frågan är hur Utbildningsdepartementet kunde missa att ta upp den högre utbildningen i en digital strategi för Sverige. Anna.Karin Hatt svarar att det beror på högskolans självständighet (autonomi). Är detta inte ett alltför enkelt sätt för regeringen att smita från sitt ansvar för att nästa generation får en relevant utbildning som stärker Sveriges framtid?

LIKA-projektet "i hamn"

Ett 7-årigt projekt för att stärka den digitala kompetensen i lärarutbildningen har just avslutats. En del av erfarenheterna i LIKA-projektet kan du läsa om i boken Digital kompetens i lärarutbildningen - ett integrationsperspektiv som lanseras på årets bokmässa denna vecka.

Tillsammans med Mittiprickteatern producerades även en film ITakt med samtiden och en filmhandledning. Allt finns tillgängligt från KTH:s hemsida om LIKA-projektet färdigt att använda under en Creative Commons-licens



På detta sätt hoppas LIKA-projektet kunna bidra till fruktbara diskussioner om vad som krävs för att nya sätt att undervisa och lära på ska få genomslag i svensk lärarutbildning och i svensk högskola. Projektet har delfinasierats av KK-stiftelsen.

Minskade resurser löses inte med mer IT 

Det system för högskolans resurstilldelning som infördes 1993 har i praktiken inneburit att resurserna till högskolan strypts så mycket att det nu inte finns pengar för den omställning som behövs till ett mer flexibelt och effektivt sätt att undervisa på. Problemet med minskade resurser löses inte med mer IT  utan initialt krävs omfattande satsningar vid varje lärosäte både på infrastruktur, utrustning och lärarfortbildning om inte kvalitén på utbildningen ska påverkas negativt inom kort. Vem förväntas stå för dessa investeringar - näringslivet?

Dagens studenter är inte heller en homogen grupp 19-åringar.  Var femte student har barn och vare fjärde student väljer redan nu att läsa på distans - en ökande och global trend. Många fortsätter att utbilda sig hela livet genom fristående kurser. I Norge, Finland, Danmark men också Tyskland, Österrike, Italien, Spanien, Grekland och Portugal har därför universiteten utvecklat ett omfattande virtuellt stöd till sina campuskurser.

Utbildning på export kan ge nya jobb för akademiker

Det finns ett oerhört stort globalt behov av högkvalitativ utbildning som är flexibel. I engelskspråkiga länder som Storbritannien (inkl f d kolonier), USA, Australien, Nya Zeeland och Canada har flexibel högskoleutbildning  länge varit en stor och viktig exportvara, som skapat nya jobb för högutbildade och i hög grad bidragit till landets BNP och välstånd. Det har universitet som Stanford, MIT, Harvard och Berkley tagit fasta på. Ett resultat av detta är Coursera - ett annat är  edX som båda erbjuder gratis utbildning. Konsekvenserna beskrivs bl a av BBC.s Sean Coughlan i Top universities put their reputation online. Det enda nya är egentligen att det nu är gratis för studenten att delta.  Inkomsterna kommer från annat håll.

Nytändning för e-lärande

Det är examination och handledning av studenter som högskolan kan ta betalt för i den nya modell som växer fram internationellt- inte  för innehållet. Utbildning med avancerat IT-stöd skulle kunna utvecklas till en betydande exportvara även för Sverige och resultera i att fler jobb för unga akademiker.
Men då måste avgifterna för studenter utanför EU bli konkurrenskraftiga och svenska lärare uppmuntras att utveckla och dela med sig av sitt kursmaterial (t ex med någon Creative Commons-licens)  samt få ett erkännande från arbetsgivaren för annat än sina forskningsmeriter. Här skiljer sig förutsättningarna för högskolans lärare  och lärare i  grund- och gymnasieskolan.i grundskolan uppmuntras lärarna idag att integrera IT och att dela med sig till sina kollegor.

Öppet lärande - utmaningar och möjligheter

Webbseminarium om OER 11/10 - Öppet lärande - utmaningar och möjligheter

Det har talats om en "tsunami" inom högre utbildning och flera högt rankade amerikanska universitet bedriver gratis utbildning online på bred front. När de bästa föreläsarna finns tillgängliga för alla helt gratis på internet och när universitets- och högskolekurser finns fritt tillgängliga ett musklick bort – vad gör då studenten, läraren och universitetsledningen? Och vad säger forskaren?

Det är temat för ett nytt webbseminarium, Öppet lärande - utmaningar och möjligheter, som ingår i projektet OER - Öppna möjligheter för lärande som stöds av Internetfonden.

Vi kommer att höra:

• Max Patzauer, studerande, teknisk fysik, KTH
• Ambjörn Naeve, forskare, medieteknik och interaktionsdesign, KTH
• Åsa Bergenheim, rektor vid Karlstads universitet
• Satish Patel, språklärare vid Linnéuniversitetet samt IKT-pedagog vid HumLab, Umeå universitet

De framför sina tankar och idéer kring ämnet. Vi bjuder in alla intresserade att vara med att lyssna, kommentera och ställa frågor via chatten och upptäcka webbinariets möjligheter till öppet kunskapsutbyte.

Tid: 11 oktober 2012, 14.00-15.00
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect.
Observera! Adressen till mötesrummet kommer att mejlas till alla anmälda 1-2 dagar innan webbinariet.

Mer om seminariet samt anmälan

Webbinariet arrangeras av ITHU, .SE, SUNET och nätverket Dela! Det är kostnadsfritt och öppet för alla intresserade. KTH Learning Lab är en av initiativtagarna och arrangörerna bakom serien. Varje månad fram till sommaren arrangerar vi nya spännande och aktuella webbseminarium. Missa inte detta tillfälle att fördjupa dig i några av kursens teman och dela erfarenheter med kollegor runt om i Sverige.

Surfplattor i förskolan

Missade du inslaget 3/10 i SVT (Aktuellt och Rapport) om surfplattor i förskolan med bland andra Lena Gällhagen  så kan se det på SVT Play  (ca16 min in i programmet).

Hur motiverar du dina studenter - sevärt TEDx talk av Peter Gärdenfors

TED Talks är ett oerhört intressant och populärt format där en person under exakt 18 minuter delar med sig av sina tankar under mottot “idéer värda att sprida”. Runt om i världen arrangeras numera inofficiella TED-talk konferenser med samma format så kallade  TEDx . Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och här talar han om hur man motiverar elever på ett TEDx i Norrköping.

Lärande i omvandling - IKT ökar lusten

Det sjuder av idéer och engagemang hos svenska pedagoger på alla nivåer
 
Såg du SVT:s inslag i Rapport om Flipped classroom? Hur många lärare har inte inspirerats av Daniel Barkers sätt att vända upp-och-ner på klarrummet och av Salman Khan och Khan Academy. Roligt att Learning Lab kunde bidra till att nyhetsredaktionen på Sveriges Television berättar om passionerade lärare och om den pedagogiska utveckling som pågår i svensk skola på bästa sändningstid. Vi behöver fler positiva bilder i nyhetssändningarna som kan inspirera och skapa framtidstro - inte bara reportage om krig och elände.  Vem vet, kanske får vi framöver se inslag om surfplattor i förskolan, om IKT och specialpedagogik samt om hur metoderna Lesson study och  Learning Study används med stor framgång av svenska lärare.

För dig som är nyfiken, så har Skolverket gett ut "Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen "(PDF). En utvärdering av Matematiksatsningen som belyser två beprövade metoder för undervisningsutveckling - lesson study och learning study - samt matematikundervisning med elevdatorer och interaktiva skrivtavlor. Skolverket har även gett ut en pocket "Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv" (PDF) som ger en översikt av hur forskning och reflektion kan utveckla lärares och elevers lärande. Exemplen kommer från naturvetenskaplig undervisning och forskning, men metoderna som presenteras gäller för all undervisning. 

Varför är naturvetenskap och teknik så viktigt att kunna?
Den här underbara filmen hittade vi genom "Jakten på den perfekta lektionen" som Linn Gustavsson, gymnasielärare i Stockholm och en av våra kursdeltagare driver.  Så här skriver Linn: "Se den här filmen. Det är en film som försöker besvara varför man ska lära sig naturvetenskap i skolan. Det tas även upp vad naturvetenskaplig arbetsmetod är". Vi instämmer med Linn- detta är en viktig film se den och  visa den också för era elever/studenter. Läs också gärna kommentarerna på hemsidan som hör ihop med filmen.


Why is Science Important? from Alom Shaha on Vimeo.

Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11 är en handbok från Medierådet och Mediekompassen som vi också vill tipsa om. Med utgångspunkt i den nya läroplanen ges förslag på hur lärare kan använda medier i undervisningen, samtidigt som elevernas digitala kompetens stärks. Handboken är gratis och finns att ladda ner eller beställa från Medierådets publikationer i både A4 och A5 format. Den har ett tillhörande kopieringsunderlag. På Medierådets hemsida  hittar du även publikationen Småungar och medier, som vi skrivit om tidigare.

Öppna lärresurser som ger ringar på vattnet

Öppna lärresurser finns överallt på nätet men varför används de så sällan?

Hösten är här.  UR rivstartade med att släppa 8.000 utbildningsprogram fria. Eric Fichtelius menar på DN debatt att i samma sekund så ändrades inte bara förutsättningarna för alla svenska elever utan också hela det svenska medielandskapet. Stämmer det?

De digitala klyftorna växer i Sverige. Trots många 1 till 1-satsningar så saknar de flesta elever och var fjärde lärare fortfarande en dator i skolan. Allt tal om att vi ska vara en världsledande utbildningsnation riskerar därmed att bli hyckleri när utbildningsministern vägrar lyssna och utbildningshuvudmännen i många kommuner fortfarande tror att "internet är en fluga" och den gamla "pluggskolan" modell för allt seriöst lärande. Tur att vi har så många passionerade lärare som tänker nytt och varje dag visar vad de kan åstadkomma tillsammans med sina elever (både med och utan datorer och internet). Men med IKT öppnas nya möjligheter för lärande. Med teknikens hjälp kan komplicerade skeenden och samband visualiseras och saker som annars var svårt att förstå , blir uppenbara. Det visar 30 års forskning om teknikförstärkt lärande (TEL) och det syns i era projektarbeten och bloggar. Vilken intressant läsning! Och tack för att ni haft tålamod med att återkopplingen till er tagit extra lång tid i höst. 

OER- öppna möjligheter för lärande är ett nytt projekt som vill sprida användningen av öppna lärresurser och Creative Commons med hjälp av öppna webbinarium kring dela-kulturen. Varje månad arrangeras nya intressanta webbinarium, som är gratis och öppna för alla. Den 25 september är titeln Forskare, skriv för att bli läst!(det går fortfarande anmäla sig). Och den 11 oktober Digital kompetens och öppna lärresurser i framtidens (hög)skola. Projektet finansieras av Internetfonden.

Vi lär genom våra sinnen - apparna erövrar (för)skolan.  
All forskning och erfarenhet visar att framför allt elever i behov av särskilt stöd lär sig lättare när alla sinnen kan användas. Rörlig bild och ljud förstärker inlärningsprocessen och den upplysta skärmen skärper koncentrationen. Surfplattor och appar är bara ett par år gamla men definitivt här för att stanna och förskolan och specialpedagogerna leder utvecklingen. I veckan öppnade webbplatsen www.skolappar.nu. Ulrika Johnsson, kursdeltagare i LC100N ingår i panelen. Ulrika som är specialpedagog och lärare i Södertälje kommun leder projektet "Att skriva sig till läsning med iPad". Facebookgrupppen Paddagogik eller iPads i skola och förskola har idag över 4000medlemmar, så intresset är mycket stort och utvecklingen lavinartad. Här kan du hitta personer att kontakta samt tips. 

Inom temat Så förändrades läroplanerna 2011 har UR gjort en intressant intervju med Anita Sandahl  fil. dr. och lektor, lärarutbildare, forskare i matematikdidaktik vid Högskolan i Jönköping och var tidigare lärare i grundskolan. Hon menar att matematiken är en demokratifråga och att det är viktigare att förstå matematik nu än tidigare. Anita är en av fyra personer som skrivit kursplanen i matematik.

Ambjörn Naeve, matematiker och visionär vid KTH har skapat öppna lärresurser i mer än 10 år. I den här videon Vad är matematik? försöker han beskriva samspelet mellan abstraktion och tillämpning så att alla förstår. Du hittar fler exempel på Ambjörns mattefilmer på Youtube-kanalen "Mathrehab". Han kommer även att medverka i vårt OER-webbinarium 11 oktober kl 14:00-15:00.

 

Vi måste alla bli bättre på att dela med oss av vårt eget utbildningsmaterial och återanvända andras. Just nu bidrar "hypen" kring det "flippade klassrummet" till att fler lärare har börjat använda och skapa öppna lärresurser och även visar varandra hur de undervisar.

Genom att utnyttja teknikens möjligheter och vara kreativ kan fler elever tycka att matematik är spännande och roligt.. En annan av våra duktiga kursdeltagare Torun Elgebäck, lärare i matematik och IKT-coach vid lärarutbildningen, Göteborgs universitet berättar hur och varför hon jobbar med kreativ matematik med sina elever.
  

Äntligen sommarlov!

Foto: Gustav von Dewall,  CC-by at www.Flickr.com

Skolavslutningen med Idas sommarvisa och glada förväntningar och skratt är över! På KTH är det ovanligt tyst. Studenterna har lämnat campus för sommarjobb, resor och andra "äventyr" och biblioteket håller bara öppet mitt på dagen. Men vi lärare är kvar. Efter en lång och innehållsrik vårtermin är det dags att summera läsåret, glädjas över uppnådda resultat men också se vad vi kan förbättra till hösten.

I år har vi bestämt oss för att ta sommarlov. Sedan starten 2009 har vi  kört de båda nätkurserna "Digital kompetens och lärande" LC100N och LC200N utan avbrott enligt konceptet "Fri start -fri fart". Studenter har därför kunnat börja varje vecka året runt, vilket var något nytt när vi införde det, som uppmärksammades som en modell för framtidens högskoleutbildning.

Att lärarteamet tar ledigt betyder dock INTE att  du inte kan jobba vidare med kursmaterialet och skicka in dina inlämningsuppgifter som vanligt under sommaren, utan enbart att vi inte kommer att läsa igenom och ge återkoppling till dig under perioden 1 juli - 15 augusti. Därefter fungerar allt som vanligt igen.

Du som antagits till någon av KTH:s nätkurser har alltid 3 år (räknat från kursstarten) på dig att bli klar med dina studier och få ut ditt kursintyg/dina högskolepoäng. Så det finns gott om tid. Ett tips är dock att planerar du att göra klart ditt projektarbete under sommarlovet så se till att du fått ditt projektförslag godkänt innan vi tar sommarledigt. Det betyder att vi måste få ditt projektförslag senast veckan efter midsommar om vi ska hinna svara dig före 1 juli. just nu jobbar vi extra hårt för att alla ska hinna få återkoppling på det de lämnat in innan vi tar ledigt.

Tyvärr har vi drabbats av manfall i lärarteamet, vilket medfört att våra svar på era inlämningar tagit längre tid än vanligt. Med betydligt färre i lärarteamet (Anders Ambrén slutade 15 januari och Ulrika Rausberger 31 maj) och en del sjukskrivningar har vi valt att inte ta in fler studenter till dess vi hunnit rekrytera nya engagerade och erfarna IT-pedagoger som kan ersätta Ulrika och Anders, så att vi återigen kan ge snabba svar till våra kursdeltagare.

Vi beklagar situationen och ber dig ha tålamod med oss. Ge INTE upp dina studier utan jobba på som vanligt! Det finns gott om detaljerade anvisningar och ett rikt kursmaterial att luta sig mot. Bry dig inte heller om ifall "termometern" i din "Student Lounge" lyser röd just nu (om det är vi som inte hunnit med att godkänna dig). Termometern är enbart en vägledning för att du ska se på ett ungefär vad du bör hinna med varje vecka (beroende på vilken kurstakt du valt). Den påverkar inte vår rättning eller ditt resultat.

Och nu till något betydligt roligare! Facebook-gruppen "Flippa klassrummet"som Karin Brånebäck (student på LC100N) startade och som vi tipsade om har fått ett fantastiskt gensvar, med många nya aktiva medlemmar som tipsar varandra om bra resurser. Gå in och titta på de inlägg som gjorts hittills för där finns många bra tips för dig som vill utveckla din undervisning inför hösten - även om du inte flippar ditt klassrum! Grattis Karin!

Vi vill även hylla alla våra kursdeltagare! Tack för era fantastiska inlägg och inlämningar under året. Vilket engagemang och vilken idérikedom ni visar (och ni ska veta att vi läser allt ni publicerar både bloggar och forum, även om vi inte alltid hinner kan kommentera). Ni har visat oss alla att det finns många som vill utveckla skolans undervisning och är villiga att lägga ner en massa egen tid på detta. Det är något som behöver lyftas fram bättre och visas upp, både av utbildningsministern och hans team och av media!

Att dagligen få ta del av tankar, tips och idéer om digital kompetens och lärande från mer än 600 lärare runt om i Sverige som jobbar inom hela utbildningsväsendet (förskola, grundskola, gymnasium och högskola) eller studerar till lärare/bibliotekarie. Det är ett privilegium, som gör det roligt för mig att gå till jobbet varje dag!

Ert engagemang smittar och vi blir fler som vill och vågar jobba på ett annat sätt. Men det är viktigt för den digitala mognaden att också våga avstå från tekniken ibland och göra något annat, t ex under sommarlovet! Våga vara frånkopplad, sa just Ambjörn Naeve här bredvid mig.

Tips om "The Flipped Classroom" och Creative Commons

"The Flipped Classroom" har blivit ett populärt begrepp och associeras kanske ofta med Khan Academy och videofilmer online. Tanken är att man vänder på det och istället för att använda tiden i klassrummet till att föreläsa så gör läraren till exempel en video där han eller hon går igenom innehållet. Eleverna får sedan i uppgift att se filmen som förberedelse inför lektionen, vilket gör att själva lektionen kan ägnas åt att eleverna ställer frågor, aktivt diskuterar och applicerar det de har lärt sig. Det handlar, som sägs i The Flipped Class Manifest, om att eleverna får ta ansvar för och äga sitt eget lärande medan läraren fungerar mer som en guide än en informationsförmedlare.

Det finns mycket skrivet om "The Flipped Classroom" på nätet och den här sidan med länkar kan vara en första utgångspunkt för att hitta artiklar och filmer.

En svensk lärare som jobbar på det här sättet är Daniel Barker på Norra Real, så det är väl värt att följa hans blogg. Här har han bland annat skrivit om varför han använder "The Flipped Classroom" och hur han går till väga, samt vad som händer om eleven inte tittar på filmen. Du kan även höra honom berätta mer om sina tankar i ett videosamtal.

Sedan måste vi tipsa om att Karin, som går LC100N, nyligen har startat en Facebookgrupp, Flippa klassrummet, där alla som är intresserade av metoden ska kunna utbyta idéer med varandra. Läs också gärna hennes blogginlägg om att flippa klassrummet.

Slutligen, om någon skulle ha missat att Kristina Alexanderson har varit med och gjort en alldeles utomordentligt pedagogisk video om vad Creative Commons är, se den nedan!

Flexibla lärmiljöer

Vi är på väg mot en framtid där lärandet kommer att bli mer flexibelt, både vad gäller tid och rum. Mobila enheter som smartphones och surfplattor skapar nya möjligheter och distansutbildningar är populära. Men hur skapar vi en flexibel lärmiljö som främjar samarbete och kreativitet?

Virtuellt kan man tänka sig ett fokus på personliga lärmiljöer (PLE), som ger den enskilde studenten större möjlighet att styra över sitt eget lärande. Alastair Creelman har skrivit en wiki, Personal Learning Environments, där det finns en hel del information om personliga lärmiljöer. Ett utmärkt exempel på ett verktyg där du kan samla resurser som är relevanta just för dig och din egen studiesituation är SymbalooEDU, som många av er som går vår kurs säkert har testat.

Samtidigt spelar den fysiska miljön en viktig roll. Tekniken fungerar inte alltid och det är inte självklart att det finns trådlöst nätverk i alla skolor. Och hur ska klassrummen utformas, möbleras och inredas? Ska det överhuvudtaget finnas klassrum med bänkar och kateder eller är det något helt annat som vi ska sträva efter?

Som en del av årets Framtidens lärande kommer det att hållas en konferens, Studio Lärmiljö, där temat kommer att vara framtidens lärmiljöer och hur man kan bygga dem på ett sätt som tar hänsyn till mobila digitala verktyg och flexibla arbetsformer. Du kan läsa mer på hemsidan. Där kan du också hitta en rad länkar med tips på inspiration, både konkreta exempel på lärmiljöer och artiklar om miljöns påverkan på lärandet. Bland annat nämns Stephen Heppell, som har arbetat med många projekt kring lärmiljöer.

Videon nedan visar hur tre engelska skolor har anpassat klassrummen på olika sätt i samarbete med eleverna själva.



Ewan McIntoshs presentation, där han diskuterar fysiska lärmiljöer i relation till digitala lärmiljöer är också intressant i sammanhanget.

Hur tänker ni kring detta? Hur vill vi egentligen att det ska se ut i skolans (eller bibliotekets) lokaler? Har ni tips på andra sätt att skapa en personlig lärmiljö eller bra exempel på flexibla fysiska lärmiljöer, kanske rentav på er egen skola, så dela gärna med er!

Vi vill också flagga för att lärplattformen Ping Pong (som heter Bilda på KTH) nu lanserar en mobilapp, PING PONG Mobile, som finns att testa gratis för studenter på KTH fram till 1 juli. Den ska även fungera för distansstudenter i slutet av nästa vecka. Om du vill prova finns den på Appstore och även för Android (den är tyvärr inte kompatibel med vissa äldre Android-telefoner).

OER-artiklar och sevärda filmer

Förra veckan kom det ut en artikel i Högskoleverkets tidskrift "Nyheter & debatt" (PDF) som har skrivits av OER-gruppen inom Nätverket för IT inom högre utbildning (ITHU), där bland annat Margareta Hellström här i lärarteamet ingår. Artikeln har rubriken "Öppna digitala lärresurser (OER) - en kvalitetsfråga för högre utbildning".

I samma skrift intervjuas också Erik Fichtelius om UR:s satsning på högskolan och på öppna lärresurser i artikeln "UR samtiden – föreläsningstv från universitet och högskolor 28 timmar i veckan". Där talar han även om Didaktikens verktyg som är en bok på nätet för lärarstudenter och yrkesverksamma lärare, där det finns mycket matnyttigt, till exempel en interaktiv modell för didaktisk design.

Hos UR finns också några intressanta program om Didaktik och pedagogik och deras senaste temasatsning på retorik.

Vi vill dessutom lyfta fram två sevärda filmer av/med studenter som går på kursen LC100N! Först Lise-Lottes muntliga presentation av sitt projektarbete, som handlar om att kombinera litteraturundervisning och ny digital teknik. Sedan har Anna Hälinen blivit intervjuad om att jobba med Facebook och SO, något som hon också ska prata om på mässorna framöver!

Våren är konferensernas tid

Våren är här, även om det nyckfulla aprilvädret motsäger det just nu, och flera spännande utbildningskonferenser är på gång!

Närmast i tid är SETT-dagarna, som kommer att hållas för första gången och då på Kistamässan i Stockholm den 25-26 april. Fokus ligger på det moderna lärandet i skolan. Hela konferensprogrammet finns att läsa som PDF, och även om det kostar att gå på seminarier och föreläsningar är det fri entré till själva utställningen om du förregistrerar dig (du kan sedan uppgradera på plats).

Det är inte heller långt kvar till årets Framtidens lärande - är här och nu! Den 14 maj sker flera parallella förprogram, men konferensen i sig är den 15-16 maj och den hålls också i Stockholm, på Nackastrandsmässan. Även här står en rad intressanta seminarier och miniföreläsningar på programmet och bägge konferenserna är naturligtvis utmärkta tillfällen för alla som arbetar med utbildning att nätverka samt få inspiration och nya idéer.

Vi i lärarteamet kommer att gå på såväl SETT som Framtidens lärande, så kanske ses vi där!

Glad påsk!

En riktigt glad påsk önskar vi i lärarteamet här på KTH alla läsare!

Vi har också ett smidigt litet verktyg att tipsa om. Ibland kanske du hittar en sida på nätet där det bara är en viss del av den som är intressant, en specifik bild eller text. Så du måste försöka förklara för personen du skickar länken till var exakt på sidan de ska titta, vilket kan vara svårt.

inFocus.cc gör det enklare genom att du i förväg kan markera det område du vill att personen ska uppmärksamma. Du får en särskild länk som du sedan kan dela med dig av. När personen klickar på länken får de upp webbsidan - med allt nedtonat utom just det område du har markerat. Du kan använda inFocus.cc genom att gå till deras sida och klistra in en webbadress eller lägga tjänsten som en "bookmarklet" i bokmärksfältet i din webbläsare, så att du snabbt kan komma åt markeringsfunktionen.

Säg det med ett leende

Om ni inte redan har sett den här filmen måste vi rekommendera den! Kanske något som piggar upp i ruskvädret (här i Stockholmsområdet har det både regnat, snöat och haglat idag). Humor är en viktig ingrediens i lärandet och det här är ett bra exempel på det och på hur man kan använda humor för att förmedla ett buskap. Filmen informerar om tjänsten IMP-akuten, IT-Media-Pedagogisk akuthjälp, vid högskolan Kristianstad och medverkar gör bland annat Åsa Kronkvist.

Hisnande perspektiv

Den här gången vill vi dela med oss av några spännande länkar som kan vara användbara inom de naturvetenskapliga ämnena, och de ger alla något av ett hisnande perspektiv på tillvaron.

Nu i mars är det meningen att filmskaparen och upptäckaren James Cameron, i samarbete med bland annat National Geographic, ska genomföra en expedition till den djupaste platsen i Marianergraven i Stilla havet, omkring 11 kilometer under havsytan, för att samla in prover och ta bilder. Bara en bemannad ubåt har varit där tidigare och det var 1960. Det finns en webbplats med fakta kring expeditionen och teknologin bakom, videofilmer och även information för lärare: DeepSea Challenge. Du kan också följa vad som händer på Twitter, Facebook och YouTube.

Scale of the Universe Interactive är en annan intressant resurs. Här kan du få en uppfattning om den relativa storleken på saker och ting i vårt kända universum. Du kan dra i en scrollningslist för att zooma in och ut, från de allra minsta beståndsdelarna till de största, samt klicka på de olika objekten för att läsa mer om dem.

Med hjälp av ChronoZoom kan du sedan gå vidare och utforska hela kosmos historia. ChronoZoom är en interaktiv tidslinje som löper från runt 14 biljoner år tillbaka fram tills idag. Du kan förflytta dig längs tidslinjen, zooma in på olika epoker och ta del av fakta om företeelser och händelser i form av artiklar, bilder och videofilmer.

Syftet med utbildning?

Fler förstår mindre om allt mer, läser vi i en debattartikel i senaste numret av CS. Stämmer detta? Vad behöver vi lära oss nu när vi har internet i mobilen och fri surf?

Idag finns det miljontals fria digitala lärresurser som vem som helst får använda och även utveckla.Vilken betydelse har "open source"-kulturens öppenhet och vilja att dela med sig? Har du själv eller dina studenter publicerat något under en CC-licens?

Vi vill särskilt lyfta fram ett blogginlägg från en av våra kursdeltagare, Juliana, om Web 2.0 - vad gör webben social? Ursprungligen var detta hennes inlämning 1b som vi tyckte var så välskriven att vi bad henne publicera den på bloggen så att fler fick möjlighet att läsa och kommentera det hon skrivit. Juliana skriver om hur hon ser på teknikutvecklingens betydelse för synen på kunskap och tar upp flera aktuella frågor för dig som arbetar i skolan.

Varför utbildar vi oss egentligen? Noam Chomsky filosof, språkvetare och professor emeritus vid MIT har tänkt mycket på detta. I denna video beskriver han sin syn på syftet med utbildning. Han tar även upp teknikutvecklingens påverkan på utbildning och lärande och diskuterar om utbildning är en kostnad eller en investering och i så fall för vem. Det han har att säga är viktigt, så även om det kan vara ansträngande att lyssna på honom i början så är det väl värt det.



Utbildning och bildning - vad skiljer och vad förenar dem åt? Varför uppmanar vi ungdomar att skaffa sig en "bra" akademisk examen vid något känt lärosäte?  Har en medicinsk utbildning ett högre värde för samhället än en konstnärlig? Varför anses matematik och språk viktigare att lära sig än musik och bild? Sir Ken Robinson ger sin syn på syftet med utbildning och hur värderingar styr våra utbildningsval i denna videoinspelning.



Synen på kunskap och utbildning men också traditioner påverkar det sätt på vilket vi examinerar kunskap. Vi mäter det som är lätt att mäta och gärna med standardiserade test. Vilken påverkan har detta på vår utbildning och bildning?  

Bidrar teknikutvecklingen till att det utvecklas fler och bättre examinationsformer och att alla ges samma chans till en likvärdig utbildning ? Eller är det tvärt om?

Hur kan vi mäta och värdera det som är viktigt men inte lika enkelt att mäta? De generella kunskaper som, förutom goda ämneskunskaper, anses vara nödvändiga att behärska om vi ska kunna behålla vår höga levnadsstandard. Hur kan vi både träna och examinera digital kompetens, nyfikenhet, initiativförmåga, kreativitet, entreprenörsskap, anpassningsförmåga, socialt nätverkande, samarbetsförmåga, visionärt ledarskap, empati,och förmågan att  kommunicera i både tal och skrift och få gehör för sina idéer?

Kan vi in integrera detta i våra kursplaner och mål och hur examinerar vi generella kunskaper med stöd av IT?

TED-Education och kursuppdatering

Säkert är det en hel del av er som går kursen som redan har uppmärksammat det, men vi vill ändå passa på att berätta att vi nu har uppdaterat kursdelen "IKT-verktyg" med ett nytt avsnitt om surfplattor och appar. I samband med det vill vi också lyfta fram en mycket intressant bloggpost där Ida, som går LC100N, har tagit fram en svensk version av en bedömningsmatris för en apps värde i utbildningssyfte.

Dessutom kan vi tipsa om TED-Ed, eller TEDEducation, som är ett spännande utbildningsinitiativ från den välkända organisationen TED. I ett första steg lanserade de idag, den 12 mars, en egen YouTube-kanal. Här presenteras korta filmer där duktiga lärare tillsammans med framstående animatörer visualiserar begrepp inom olika områden.

I nuläget finns det inte så många filmer att titta på, men nya filmer kommer att publiceras regelbundet, och lärare och animatörer runt om i världen kan själva anmäla sig för att vara med att göra en film. Tanken bakom är att sprida bra lektioner utanför det enskilda klassrummet. En webbplats med dessa filmer och ytterligare utbildningsmaterial ska startas upp i april.

Läs mer i nyhetsartikeln "Introducing TED-Ed".

Hur det funkar!

Vi twittrade nyligen om webbplatsen HurDetFunkar, men tycker att sidan är värd ett eget blogginlägg också!

Det är läraren Anna Malmberg som ligger bakom webbplatsen och tanken är att skapa "en lite roligare skolhjälp" med tips och inspiration relaterade till de nya kursplanerna. Det är eleverna själva som är den främsta målgruppen, men även du som jobbar med utbildning och föräldrar kan ha nytta av hennes material.

Webbplatsen är under utveckling och innehåller just nu en hel massa intressanta länkar till resurser och filmer inom ämnen som matematik, teknik, kemi, slöjd, hållbar utveckling, entreprenörskap och IT. För de olika ämnena är tipsen indelade utifrån årskurser och område.

Det finns även en blogg med nyheter, en wiki där du kan hitta olika experiment och en livekanal. HurDetFunkar är dessutom licensierad med en Creative Commons-licens! Både Anna Malmberg och HurDetFunkar finns på Twitter.

Voto - omröstning på webben

För en tid sedan skrev vi här på bloggen om några olika verktyg för direktrespons på webben och fick då tips om en annan svensk webbtjänst för direktrespons som heter Voto.

Du behöver inte logga in för att skapa en omröstning, men om du registrerar dig kan du komma åt dina omröstningar från vilken dator som helst och de sparas på ett säkrare sätt.Om du inte har ett konto sparas omröstningarna med hjälp av cookies på datorn du använder så att du ändå kan komma åt dem senare.

Du kan bjuda in personer via Facebook, Twitter eller Google+. De kan också komma till röstningssidan via en direktlänk eller en QR-kod, alternativ gå in på m.voto.se med mobiltelefonen och skriva in en särskild nyckel som du anger när du skapar omröstningen. Resultatet visas i ett diagram som uppdateras i realtid. All text i gränssnittet är på svenska.

Fysik på ett annorlunda sätt

Har du tänkt på att en nöjespark eller en lekplats, eller rentav en cirkus, kan ge tillfälle till experiment och samtal om fysik? Här nedan har vi samlat några länkar som kanske kan ge inspiration!

Slagkraft - Naturvetenskap på Liseberg är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Liseberg. Webbplatsen innehåller material om hur man kan upptäcka de naturvetenskapliga principerna på Liseberg. Det finns också en hel del länkar till svenska och utländska sidor med ytterligare information. Du kan även läsa mer om tivolifysik hos Lunds universitet.

Med Gröna Lund som klassrum har arbetsmaterial relaterat till attraktionerna på Gröna Lund i Stockholm. På sidan Fysik på Gröna Lund kan du följa några fysikstudenter när de genomför fem olika laborationer under ett besök på Gröna Lund och lektionsmaterial och räkneuppgifter finns på Gröna Lunds egen webbplats.

Det är naturligtvis inte alla som har möjlighet att ta med sin klass till ett tivoli, men ett alternativ kan vara att titta på klipp från åkattraktioner på YouTube och diskutera kring dem. Amusement Park Physics är bara ett av många exempel.

Eller varför inte besöka en lekplats? Tips på idéer där finns på sidorna om fysik på lekplatser. Lekplatsfysik innehåller också frågor och experimentförslag som har med olika lekredskap att göra.

Cirkus då? Jo, på Circus Physics kan du hitta åtta filmer där cirkusartister som jonglörer och trapetskonstnärer illustrerar grundläggande begrepp inom fysiken. Till varje film finns det lärar- och elevmaterial att titta på och ladda ner.

Nyheter från Apple

Nu i dag hölls Apple Education Event i New York, där flera intressanta nyheter presenterades.

Med iBook 2 vill Apple skapa en ny läromedelsupplevelse för iPad - digitala böcker som har ett engagerande innehåll, interaktiva inslag, 3D och video. Det ska även kunna gå att göra anteckningar och understrykningar.

Dessa böcker kommer att finnas tillgängliga under en ny kategori på iBookstore. Apple har gått samman med läromedelsföretagen Pearson, McGraw Hill och Houghton Mifflin Harcourt och böckerna kommer att kosta $14.99 eller mindre.

iBook Author, å andra sidan, som är en app för dig som själv vill skapa och publicera interaktiva läroböcker. Det ska kunna gå att göra väldigt enkelt, utifrån dra-och-släpp principen, och appen är dessutom gratis.

De släpper också en app för iTunes U, där man ska kunna komma åt alla typer av utbildningsmaterial.

Välkomna till en ny termin!

Vi skriver nu 2012, det är nytt år och en ny termin och vi i lärarteamet vill önska alla nya och återkommande kursdeltagare varmt välkomna!

Är det första gången du loggar in i kursen - börja med att läsa det som står i avsnittet "Till dig som är ny". Missa inte heller studiehandboken, som finns under "Om kursen" i vänstermenyn, där du får svar på dina frågor om kursen, hur det fungerar och om vad du ska göra för att bli godkänd.

Glöm inte att gå in på dina kurskamraters bloggar och presentationer i kurswebben! Läs inlägg, kommentera och diskutera med varandra, då kommer du att få ut mer av den här kursen. Du hittar direktlänkar till deltagarnas bloggar när du klickar på “Deltagarbloggar” i vänstermenyn (samt om du klickar på "Extern blogg" under "Kommunikation").

Vi vill också passa på att berätta om några nyheter i kursen. Som några av er redan märkt har vi gjort om inlämningsuppgift 1c så att det nu är en gruppuppgift. Den första projektgruppen har redan kommit igång med sitt arbete, men det hela är fortfarande ganska nytt och om du har frågor kring förändringen tveka inte att höra av dig!

Vi har även uppdaterat kursmaterialet när det gäller den muntliga presentation som ingår i projektarbetet, med råd och tips om hur ni kan göra den. Vi hoppas det ska vara till nytta för er som har kommit så långt i era studier.

Slutligen vill vi meddela att vi sedan i fredags är en person mindre i lärarteamet, eftersom Anders Ambrén är tjänstledig under vårterminen. Han skriver själv till er alla nedan:

Hej alla studenter i Digital kompetenskurserna,

Jag har tillsammans med Margareta och andra varit med att utveckla dessa kurser. Jag har också varit aktiv i lärarteamet. Nu har jag fått möjligheten att pröva mina vingar utanför KTH.

Jag kommer från 16/1 att jobba på PingPong AB som branchansvarig för universitet och högskolor. Betyder att jag ska vidareutveckla PingPong-användningen hos existerande kunder samt, förhoppningsvis, intressera nya kunder för PingPong-tjänsterna. I arbetet kommer jag även att medverka i kravspecifikationsarbetet för framtida produktutveckling. Mitt uppdrag, i denna process, blir naturligtvis att prioritera ”mina” kunders behov.

Jag tycker att det ska bli JÄTTESPÄNNANDE att ”byta sida”. Samtidigt är jag ödmjuk inför uppgiften.

Jag vill på detta sätt tacka er alla för det ni lärt mig. Det har varit fantastiskt lärorikt att möta er i kurserna. 

Sannolikheten att vi kommer att stöta på varandra är inte obefintlig. Jag hoppas därför på flera intressanta möten framöver.

Tack alla, ännu en gång

/Anders

BETT 2012

Just nu pågår BETT 2012 – världens största mässa om IKT och lärande, för fullt i London! Många av er är säkert redan där för att ta del av alla spännande nyheter och seminarier och halva lärarteamet på KTH kommer också att närvara, så vi återkommer med rapport!

Här finns en film om BETT och några andra filmer om olika produkter som förevisas på mässan. För er som är intresserade går det att läsa mässkatalogen digitalt.

På Twitter diskuteras BETT flitligt och de av er som inte har haft möjlighet att åka kan där ändå följa med i det som händer. Den officiella kanalen är #BETT_Show, men det finns många andra konversationer på Twitter med en hel del svenska inlägg, till exempel #BETT2012, #BETT12, #BETT samt #diubett, #linbett och #bjhbett.

Från Datorn i utbildningen kommer en kortfilm från årets BETT där elever från YBC intervjuar Stephen Heppell.



En skandinavisk motsvarighet, SETT (Scandinavian Educational Technology Transformation), kommer att hållas för första gången i Kista i Stockholm 25-26 april i år. Nedan kan du se en film om den mässan.

Blooms digitala taxonomi

Kan man använda sig av Blooms taxonomi och dess reviderade version när det gäller digitalt lärande? Det finns de som har funderat kring detta och även försökt placera in olika typer av appar eller digitala verktyg utifrån de olika nivåerna i den kognitiva dimensionen.

På wikin Educational Origami kan du hitta en hel del material samt ladda ner Bloom's Digital Taxonomi, en PDF skriven av Andrew Church, lärare och IKT-entusiast, där han kopplar ihop Blooms reviderade taxonomi med ett digitalt synsätt och digitala verktyg.

Två exempel på visuella presentationer där Web 2.0 verktyg har placerats in på nivåerna i taxonomin är den från Visual Blooms och Samantha Penneys pyramid (se bilden till höger).

Om du är intresserad av smarta telefoner och surfplattor kan du hitta inspiration på Bloomsapps eller Blooms Taxonomy with Apps. Där listas iPad-appar inom de olika nivåerna. På Bloomin’ Android av Kathy Schrock hittar du istället Android-appar indelade på samma sätt och du kan själv ge förslag på appar som du tycker passar in. Hon har också gjort liknande diagram för iPad och Google Apps.