Vill du veta mer om hur du kan använda UR:s program i din undervisning? Missa då inte detta spännande webinar med Erik Fichtelius som OER Sverigearrangerar nu på fredag den 12 april denna gång mellan kl 11.00 - 12.00. Som vanligt har du möjlighet att ställa frågor direkt till honom via chatten.
Flera rektorer inom högre utbildning och andra beslutsfattare i skolan samt aktörer inom utbildning och kultur har redan engagerat sig. I en debattartikel i DN (”Låt bildningen få större utrymme i public service”) framförs det krav på att en tiondel av Sveriges public servicemedel ska gå till att utveckla och stärka utbildnings- och folkbildningsarbetet och att UR bör få detta ansvar.
Idag driver Erik Fichtelius utvecklingsfrågor inom utbildningsvärlden
och är starkt engagerad i frågor som rör den digitala framtiden och dess möjligheter för en likvärdig utbildning i världsklass.
Som ett led i den här utvecklingen erbjuder UR över 8000 program i Kunskapsbanken på UR.se
som , samt UR Access med över 14000 program,
som alla är fria att använda i utbildningssyfte.
Erik Fichtelius, Foto: Johan Bergmark.
- Allas rätt till en bra utbildning är en demokratisk rättighet i Sverige, menar Erik Fichtelius.
Den 5 februari mellan 14:00-15:00, dvs om 2 veckor hålls nästa kostnadsfria webbinar om OER. Denna gång handlar det om öppen utbildning och de globala utmaningar som högskolan nu står inför. Organisationer
som UNESCO, OECD och Europeiska Kommissionen diskuterar idag strategier
och policies för främjande av användning och framtagning av öppna
lärresurser, för att utveckla en kultur och praktik kring öppen
utbildning. UNESCO fastslog en deklaration om Open Educational Resources (OER)
vid en konferens för alla medlemsstater i Paris 2012. Medlemsstaterna
uppmanades att utarbeta nationella strategier för öppen utbildning och
främjande av OER. Europeiska Kommissionen ger sitt stöd till OER genom
det nya initiativet Opening up education.
I detta webbseminarium kommer du att få lyssna till följande strategiska
nyckelpersoner inom den internationella OER-rörelsen:
Professor Jan Pawlowski,
Professor Rory McGreal (Athabasca University, Canada, UNESCO/COL Chair, Open Educational
Resources) kommer att beskriva den globala utvecklingen och de
viktigaste faktorerna för implementering av OER och mot en öppen
utbildningskultur inom högre utbildning.
Professor Jan Pawlowski (Jyväskylä university, Finland) presenterar det nya nordiska initiativet Nordic OER alliance och reflekterar kring det europeiska ministermötet som hölls i Oslo december 2012, där OER var en av huvudfrågorna.
Jan Hylén, analytiker, projektledare, författare och
föreläsare, har skrivit flera rapporter om OER för UNESCO och OECD kommer att beskriva den globala utvecklingen ur ett svenskt perspektiv.
Anaytiker Jan Hylén
Några av de frågor som kommer att beröras är:
Hur kan användningen av öppna lärresurser få acceptans och bli en naturlig del inom högre utbildning i Sverige?
Hur kan en god praxis och öppenhetskultur främjas?
Hur kan nordiska universitet samverka kring OER-utveckling?
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. Läs mer
Länk till mötesrummet kommer att mailas ut till alla anmälda 1-2 dagar före seminariet. Webbinariet hålls på engelska. ANMÄL DIG HÄR!Föranmälan krävs
Ett nytt år, 2013 har just inletts. Mycket talar för att användningen av öppna lärresurser kommer att ta fart ordentligt under 2013. UNESCO:s Paris OER Declaration och att EU lanserade sin Rethinking Education strategy före jul, där ett av målen är att öppna upp utbildningen inom EU, visar på detta. Även Lunds universitet ska utreda möjligheterna att starta öppna utbildningar. Vi passade på att intervjua Dave Cormier och Helen Keegan när de besökte Stockholm i oktober om deras erfarenheter av öppna lärresurser (OER) och öppen utbildning.
Om vi för ett ögonblick ser tillbaka på det år som just passerat och de trender vi såg växa sig starka under 2012 ser vår lista ut så här:
1. MOOCs
Massive Open Online-Courseseller MOOCs spreds sig som en tsunami inom högre
utbildning under 2012 och skapade rubriker världen över(utom möjligtvis i Sverige). Men MIT och Harvard (edX) gör det redan och start-ups som Udacity och Coursera har lockat flera av de stora prestigeuniversiteten att ansluta sig till dem. Allt började med en öppen kurs i Artificiell intelligens vid universitetet i Stanford vilken lockade 160.000 deltagare från hela världen (varav 30.000 fullföljde kursen och några av de bästa sedan anställdes av Google). Nu letar man efter olika framtida betalningsmodeller och möjligheter att få sina kunskaper från en MOOC validerade. Planer finns på att starta ett stort antal nya MOOCs under 2013.
2. Virtuella konferenser och seminarier
Vi såg både ett ökat intresse för och ett ökat antal erbjudanden om virtuella
konferenser och webbaserade seminarier (webinars) poppa upp inom utbildningssektorn, t ex vårt egen webinarserie OER - öppna möjligheter för lärande som samlade många deltagare. Fysiska konferenser och seminarier kommer sannolikt inte att försvinna, men virtuella motsvarigheter är alltför lockande ur miljö-, kostnads-, bekvämlighets- och logistisk synvinkel för att inte växa dramatiskt. Tekniken har också blivit betydligt robustare och mer lättanvänd. Dessa verktyg gör det också möjligt att spela in och distribuera materialet till en större publik efter konferensen.
3. Flipped classroom
Idén om ett "omvänt" (flippat)
klassrum lanserades först av Salman Khan, vid Khan Academy och fick sedan stöd av Bill Gates med flera. I korthet innebär modellen att lärare spelar in sina genomgångar av det centrala innehållet uppdelat på mindre bitar och gör det tillgängligt online i förväg, t ex som en podcast eller webinar. Klassrumstiden används sedan till laborationer, räkneuppgifter och övningar samt för djupare diskussioner och kollaborativt lärande tillsammans med studiekamrater och lärare. De flesta goda exemplen under året har kommit från högstadiet och gymnasiet (K12) t ex fysikläraren Daniel Barker vid Norra Real i Sverige och Mikael Bondestam, data- och matematikläraren vid Polhemskolan i Gävle. Det omvända klassrummet är en idé som kommer att få konsekvenser för både konferenser, seminarier, webbseminarier inom högre utbildning samt för vuxenutbildning och andra populära former av livslångt lärande.
4. Socialt lärande
Socialt lärande är inte ett nytt koncept, men den utbredda användningen av sociala medier har påverkat både lärande och undervisning. Under 2012 har den kritiska massa uppnåtts som behövs för att vi nu kan tala om ett paradigmskifte - då människor använder olika sociala kontakter och verktyg för att stödja sin inlärning utan att ens tänka på det. Utbildningsorganisationer
måste därmed fundera noga på hur de kan upprätthålla en meningsfull närvaro i sociala medier som Facebook, YouTube, Twitter och LinkedIn men också i potentiella deltagares personliga lärandenätverk (PLNs)
såsom t ex Dela och Skolchatt.
5. Mobilt lärande
Smarta mobiler finns numera nästan i varje ficka. Om du inte har haft några seriösa funderingar ännu - och helst själv testat hur olika mobila enheter kommer att påverka din organisation, din undervisning och dina elevers/ studenters lärande - är det bäst att starta nu. Dina elever/studenter använder sig dagligen av en mängd olika mobila enheter som surfplattor, smartphones och laptops för att kontakta sina kurskamrater och vänner, för att söka och skicka information,
flytta pengar, titta på videor, spela spel, lyssna på podcasts,
fotografera,dela bilder och filma men också för att ta del av kursmaterial och svara på inlämningar och bedömningar. Surfplattan har fått
ett enormt genomslag som redskap för lärande, framför allt i de lägre åldrarna och i förskolan.
Projektet att skriva sig till läsning med iPads är ett exempel, men det finns många fler. Mängden appar som underlättar lärande och undervisning har ökat exponentiellt under 2012, en trend som säkert håller i sig. Några av de bästa hittar du på Skolappar.nu .
6. Öppen utbildning
Jag har redan nämnt en form av öppen utbildning ovan - MOOCs - men trenden är
mycket större än några ”mega”kurser från ett antal topprankade universitet i
USA. En "öppen utbildning" i dess rena form innebär inte enbart att utbildningen är gratis för deltagarna och att vem som helst kan delta. Det betyder också att kursmaterialet är öppet och gratis (Open Educational Resources OER) och att den som vill även har möjlighet att remixa d.v.s.
ändra innehållet, ta bort eller lägga till det man saknar och sedan
återanvända och distribuera detta. Öppen utbildning handlar framför allt om att
dela med sig av sitt kunnande så att även personer som inte har råd eller
möjlighet att studera kan ta del av det samlade expertkunnandet inom området
via internet var man än befinner sig. Daphne Koller, beskriver detta i sitt intressanta TED Talk (Daphne är en av personerna bakom Courseras pedagogiska idé).
Att vi inte alltid startar från noll utan bygger vidare på vad andra redan skapat är viktigt. Rätt använt kan öppen utbildning och öppna lärresurser därför bli ett kraftfullt verktyg för att sprida kunskap och skapa jämlikhet på en global marknad samt ge en verklig pedagogisk effekt som i förlängningen kan leda till minskad fattigdom och ett ökat samarbete mellan människor i olika länder. Denna intervju med Terry Anderson ger en bra bild av dagsläget och de orosmoln som ändå finns.
Under de senaste årtiondena har vi lärt oss otroligt mycket mer om hur den
mänskliga hjärnan fungerar. Naturligtvis har denna kunskap påverkat hur vi
tänker kring lärande och undervisning- Även om det fortfarande finns gott om
desinformation, feltolkningar, och felaktiga tillämpningar av
neurovetenskapliga principer verkar det oundvikligt att både lärare och utbildningsanordnare måste hålla sig uppdaterade på vad dagens forskning vet om hur den mänskliga hjärnan fungerar. Forskning har t ex visat att hjärnan fortsätter att vara plastisk och förändras under hela livet och att socialt och emotionellt lärande i en
positiv miljö är extra viktigt för att utveckla hjärnan. Vad innebär detta för att vi ska kunna fortsätta leverera intressanta och berikande utbildningar?
8. Content Marketing
Hela idén bakom Content Marketing är att ge bort värdefullt innehåll för
att i framtiden kunna locka användare att prenumerera på olika betaltjänster
och erbjudanden från dig. Huvuddelen av denna typ marknadsföring består idag av
marknadsföring av olika typer av pedagogiskt innehåll.
9. Alternativ validering
Graderade betyg har länge varit standard vid bedömningen av resultat inom högre
utbildning medan certifiering använts för validering av fort- och vidarebildning.
Certifiering spelar numera en allt större roll och med framväxten av
standardbaserade certifieringsprogram, kan vi förvänta oss att trenden håller i
sig. Särskilt inom tekniska yrken som systemvetare, programmerare, databas- och
nätverksspecialist, men också inom vissa
delar av vård- och tjänstesektorn, kan certifiering få en allt större betydelse
för möjligheterna att få jobb i en öppen, global och informellt
lärande värld.
10. Självstudier
Många av de trender som redan
konstaterats ovan har skapat en miljö där vi har ett stort antal spännande
alternativ när det gäller att delta i livslångt lärande. Samtidigt kan alla
dessa möjligheter kännas överväldigande och förvirrande och det är inte heller
säkert att ”gemene man” är beredd att delta i ett effektivt virtuellt livslångt lärande. Ska detta bli verklighet behövs olika typer av filter och även personer som kan välja ut och presentera ett innehåll på ett aptitligt och lättillgängligt sätt – curatorer av utbildning.
Vi behöver även verktyg (stora algoritmer, meta-taggning och databaser) som hjälper oss att hitta det vi söker bland alla hundratals miljoner öppna lärresurser som finns. Spindeln är ett sådant verktyg för den svenska marknaden. Det behövs också fler digitala lärresurser som är särskilt anpassade för självstudier på olika nivåer, som den datakurs och de appar i matematik som Shimon Schocken berättar om i sitt TED Talk (där han även ifrågasätter den rådande trenden att mäta och betygsätta allt lärande).
11. Egen-publisering
Möjligheterna att skapa och distribuera innehåll är idag enorma. Samtidigt verkar traditionella bokförlag vara på randen till kollaps. Alla som vill kan numera publicera sig offentligt, inte bara via förlagen och i bokform. Ämnesexperter och alla andra som är intresserade av att dela med sig av sitt kunnande och vill underlätta livslångt lärande kan genom att blogga, twittra, dela bilder, ljud- och filmklipp i olika sociala medier eller skapa e-böcker med olika appar, publicera sig globalt. Kombineras detta med självstudiefenomenet så upptäcker man att spelplanen har förändras i grunden.
12. BIG data och learning analytics
Det går inte att sätta samman en trendlista för 2012 utan att nämna utnyttjandet
av den stora datamängd som vi internetanvändare dagligen genererar. Vad det innebär att olika
organisationer samlar in och analyserar BIG data är något vi säkert kommer att
debattera till leda under 2013. I ena änden finns globala organisationer som
Google, Facebook, Microsoft, Amazon och Apple som alltmer kommer att utnyttja
sin dominerande ställning (oavsett om de inser det ännu eller inte) för att få
veta mer om vad som är populärt, vad som skulle kunna bli nästa trend och
kanske det viktigaste, vad som faktiskt påverkar oss. Ur ett användarperspektiv kommer vi kanske att få se verktyg som hjälper oss manipulera, navigera, och fokusera på det innehåll som intresserar oss och att det leder fram till bättre lärande och fler berikande upplevelser
på nätet. Både under EDUCASE 2012 och LAK12 diskuterades learning analytics möjligheter. Men är denna trend ett hot mot den personliga integriteten och finns det risk att mindre framgångsrika pedagogiska metoder cementeras enbart för att de är lätta att mäta?
De öppna digitala lärresurserna (OER) blir bara fler och bättre. Idag finns det miljontals fria bilder, filmer, texter, föreläsningar, övningar och animeringar som du faktiskt får använda helt utan kostnad i din undervisning och utan att fråga om lov. Genom att använda sådant som andra skapat och delat med sig av, går det
snabbt sätta ihop ett rikt och spännande utbildningsmaterial, som väcker
studenternas nyfikenhet och lust för ämnet. Att integrera öppna lärresurser i dina kurser gör det både roligare att lära sig något och intressantare att undervisa. Och du behöver inte längre göra allt jobb själv utan kan låna från de bästa.
Men, eftersom det finns så mycket som är fritt att använda så kan det vara svårt att hitta just det du behöver när du behöver det. Om du vill veta hur du kan förenkla ditt sökande efter fritt utbildningsmaterial - se då det inspelade webinariet "Vad är öppna lärresurser och hur hittar jag dem?. Där visar Alma Taawo Länkskafferiet, Fredrik Paulsson Spindeln och Åsa Forsberg Resursguide för OERoch berättar hur du använder dessa skräddarsydda söktjänster för att hitta öppna lärresurser när du vill komplettera ditt material. Margareta Hellström visar exempel på hur och varför hon använder OER i sina nätkurser samt tipsar om några bra gratisprogram och appar, för dig som vill skapa egna digitala lärresurser (och kanske"flippa ditt klassrum").
Vill du veta mer om vad kopieringsavtal och upphovsrättslagen säger om använding av digitalt material i undervisningen? Då ska du titta på inspelningen av webbseminariet Hur får jag använda digitalt material i min undervisning? med universitetsjurist Chatarina Larson, som sändes 28/11.
Årets bästa presentation
Se detta års bästa presentation som (enligt oss) hölls av Dr William Rankin, Director of Educational
Innovation vid Abilene Christian University (ACU) i Texas. Hans key-note vid utbildningskonferensen NU2012 i oktober har filmats av Utbildningsradion (UR). I en tidigare video (nedan) beskriver han varför ACU helt gått över till mobilt lärande. Den är minst lika
intressant.
Lär dig mer om 2012 års Nobelpris
utdelningen av årets Nobelpris den 10 december är en av de stora händelserna i Sverige, som hela världen följer. UR har producerat populärvetenskapliga presentationer av 2012 års Nobelpris i kemi, fysik och ekonomi. Visa dem gärna för dina gymnasieelever eller dina studenter, kanske
som inledning på en diskussion om forskningens betydelse i samhället eller om
vikten av kreativitet, uthållighet och innovationsförmåga (eller något annat som passar med dina kurser).
Hur lär sig barn och unga idag? Hur lär du dig själv nya saker? I en intressant debattartikel i DN "Högskolan måste satsa på tänkandets hantverk" menar Mats Lindgren, civilingenjör och ekonomie doktor och vd för analysföretaget Kairos Future, att det är dags för nya tankar i högskolan. Kunskap är bara en råvara. Vi är på väg mot en ekonomi där tänkandet och
tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Frågan är om
högskolan är redo för detta skifte?
I filmen nedan ger några av dagens mest innovativa forskare och entreprenörer inom utbildningssektorn sin syn på hur framtidens lärande kommer att gestalta sig. Hur väl stämmer det de tar upp med dina egna funderingar och i så fall vad innebär det för dig?
Vad får du egentligen göra på nätet?
Det är verkligen inte lätt för varken lärare, studenter eller elever att göra rätt i den snårskog av lagar och regler som gäller för användningen av digitalt material i undervisningen. Dessutom finns det skillnader mellan vad lärare i grund- och gymnasieskolan får göra och vad en lärare på högskolans får, eftersom kopieringsavtalen numera ser olika ut. SUHFoch Bonus Presskopiakom nämligen inte överens om något nytt avtal för högskolan, vilket innebär att universitetslärare fortfarande INTE får dela ut digitala kopior till sina studenter (men vi kan länka till digitalt material som vi vill studenterna ska ta del av).
Kristina Alexanderson från .SE Webbstjärnanhar
skapat en ny film som på ett pedagogiskt sätt visar hur du ska göra för
att ange källan och följa villkoren för kopiering och bearbetning på
rätt sätt enligt Creative Commons. Om du inte redan vet hur det
fungerar så titta gärna på den här filmen först Vad är Creative Commons? innan du tittar på filmen nedan.
Lärarteamet på KTH bevakade Internetdagarna 2012 och särskilt de delar som handlade om skolan. På måndagen diskuteradeCarl Heath, Isabella Löwengrip, Eric Fichtelius, Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan på .SE m fl entreprenöriellt lärande, innovationsförmåga, varför internet i viktigt i skolan och användningen av öppna lärresurser.
På tisdagen öppnade professor Lawrence Lessig
från Harvarduniversitetet i USA Internetdagarna 2012 med att
poängtera att även om Internet varit en del av vår
kultur i 15-20 år
nu, så är det fortfarande mycket som inte har anpassats, som till exempel
upphovsrätten. Nedan kan du se hela hans mycket intressanta presentation ”A
Series of Obvious Points” där han bl a förklarar varför vi alla bör
publicera det vi skapar under en Creative Commons-licens
(särskilt om din lön finansieras av offentliga medel). Lessig
avslutade med att säga att "det pågår ett krig just nu och jag vill inte
se en utveckling där vi stämplar en hel generation barn och ungdomar
som kriminella". Vilket ansvar har vi som lärare eller föräldrar? Vilket ansvar har förlagens representanter och regeringen?
Lawrence Lessig är en av grundarna till Creative Commons. Det skapades för att visa på gråzonen
mellan superfritt material och upphovsrättsskyddat material och efter hans inledning hölls även ett samtal mellan honom och
Daniel Westman (forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet) där frågor från publiken om upphovsrätt på nätet diskuterades. Läs mer.
Hur kan och får jag använda digitalt material i min undervisning?
Chatarina Larsson är universitetsjurist vid Umeå universitet. Ta del av några av hennes presentationer på universitetets webbplats: http://www.viper.upc.umu.se/?p=258
Vill du veta mer om hur du kan och får använda digitalt material i din undervisning? Missa inte ITHU:s nästa webbseminarium med Chatarina Larsson, universitetsjurist vid Umeå universitet. Här kan du direkt få svar på dina frågor.
Tid: 28 november 2012, 14.00-15.00
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. Läs mer
Observera! Adressen till mötesrummet kommer att mejlas till alla anmälda 1-2 dagar före webbinariet.
Kostnadsfritt. Föranmälan krävs!
Vi kommer att höra: Chatarina Larson, Universitetsjurist vid Umeå universitet och ledamot i SUHFs förhandlingsgrupp.
Personer vid våra lärosäten som varit engagerade i kopieringsfrågan. Namn kommer inom kort.
Viktiga frågeställningar
Vad kommer att hända nu?
Vad är det som hakat sig i förhandlingarna?
Kommer det nya avtalet att kunna träda i kraft först när den nya upphovsrättslagstiftningen träder i kraft?
Blir det ett avtal?
Vad gäller för tillfället?
Hur ser det ut i andra länder med digital kopiering?
Öppnare egenproduktion på våra lärosäten (OER, e-böcker etc).
Framtidens högskola - öppen och gratis för alla eller en elitsatsning?
Är IT i högre utbildning en ickefråga för regeringen?
Den svenska högskolan har hamnat på efterkälken. För trots att allt fler
studenter väljer att läsa på distans (en 100% ökning på 10 år) och trots
att några mindre högskolor kommit långt med att utveckla modeller för
flexibel utbildning så ligger svensk högskola generellt "ljusår" efter
sin omvärld när det gäller att använda IT som stöd för lärande. Varför är det så?
Tre rektorer har ställt frågan i en insändare i SULFs tidning Universitetsläraren . Frågan är hur Utbildningsdepartementet kunde missa att ta upp
den högre utbildningen i en digital strategi för
Sverige. Anna.Karin Hatt svarar att det beror på högskolans självständighet (autonomi).
Är detta inte ett alltför enkelt sätt för regeringen att smita från
sitt ansvar för att nästa generation får en relevant utbildning som
stärker Sveriges framtid?
På detta sätt hoppas LIKA-projektet kunna bidra till fruktbara diskussioner om vad som krävs för att nya sätt att undervisa
och lära på ska få genomslag i svensk lärarutbildning och i svensk
högskola. Projektet har delfinasierats av KK-stiftelsen.
Minskade resurser löses inte med mer IT
Det system för högskolans resurstilldelning som infördes 1993 har i praktiken inneburit att resurserna till högskolan strypts så mycket att det nu inte finns pengar för den omställning som behövs till ett mer flexibelt och effektivt sätt att undervisa på. Problemet med minskade resurser löses inte med mer IT utan initialt krävs omfattande satsningar vid varje lärosäte både på infrastruktur, utrustning och lärarfortbildning om inte kvalitén på utbildningen ska påverkas negativt inom kort. Vem förväntas stå för dessa investeringar - näringslivet?
Dagens studenter är inte heller en homogen grupp 19-åringar. Var femte student har barn och vare fjärde student väljer redan nu att läsa på distans - en ökande och global trend. Många fortsätter att utbilda sig hela livet genom fristående kurser. I Norge, Finland, Danmark men också Tyskland, Österrike,
Italien, Spanien, Grekland och Portugal har därför universiteten utvecklat ett omfattande virtuellt stöd
till sina campuskurser.
Utbildning på export kan ge nya jobb för akademiker
Det finns ett oerhört stort globalt behov av högkvalitativ utbildning
som är flexibel. I engelskspråkiga länder som Storbritannien (inkl f d kolonier), USA,
Australien,
Nya Zeeland och Canada har flexibel högskoleutbildning länge varit en
stor och viktig exportvara, som skapat nya jobb för högutbildade och i
hög grad bidragit till landets BNP och välstånd. Det har universitet som Stanford, MIT, Harvard och
Berkley tagit fasta på. Ett resultat av detta är Coursera - ett annat är edX som båda erbjuder gratis utbildning. Konsekvenserna beskrivs bl a av BBC.s Sean Coughlan i Top universities put their reputation online. Det enda nya är egentligen att det nu är gratis för studenten att delta. Inkomsterna kommer från annat håll.
Nytändning för e-lärande
Det är examination och handledning av studenter som högskolan kan ta
betalt för i den nya modell som växer fram internationellt- inte för innehållet.Utbildning med avancerat IT-stöd skulle kunna
utvecklas till en betydande exportvara även för Sverige och resultera i
att fler jobb för unga akademiker. Men då måste avgifterna för studenter utanför EU bli konkurrenskraftiga och svenska lärare uppmuntras att utveckla och dela med sig av sitt kursmaterial (t ex med någon Creative Commons-licens) samt få ett erkännande från arbetsgivaren för annat än sina forskningsmeriter. Här skiljer sig förutsättningarna för högskolans lärare och lärare i grund- och gymnasieskolan.i grundskolan uppmuntras lärarna idag att integrera IT och att dela med sig till sina kollegor.
Webbseminarium om OER 11/10 - Öppet lärande - utmaningar och möjligheter
Det har talats om en "tsunami" inom högre utbildning och flera högt
rankade amerikanska universitet bedriver gratis utbildning online på
bred front. När de bästa föreläsarna finns tillgängliga för alla helt
gratis på internet och när universitets- och högskolekurser finns fritt
tillgängliga ett musklick bort – vad gör då studenten, läraren och
universitetsledningen? Och vad säger forskaren?
Ambjörn Naeve, forskare, medieteknik och interaktionsdesign, KTH
Åsa Bergenheim, rektor vid Karlstads universitet
Satish Patel, språklärare vid Linnéuniversitetet samt IKT-pedagog vid HumLab, Umeå universitet
De framför sina tankar och idéer kring ämnet. Vi bjuder in alla
intresserade att vara med att lyssna, kommentera och ställa frågor via
chatten och upptäcka webbinariets möjligheter till öppet kunskapsutbyte.
Tid: 11 oktober 2012, 14.00-15.00 Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect.
Observera! Adressen till mötesrummet kommer att mejlas till alla anmälda 1-2 dagar innan webbinariet.
Webbinariet arrangeras av ITHU, .SE, SUNET och nätverket Dela! Det är kostnadsfritt och öppet för alla intresserade. KTH Learning Lab är en av initiativtagarna och arrangörerna bakom serien. Varje månad fram till sommaren arrangerar vi nya spännande och aktuella webbseminarium. Missa inte detta tillfälle att fördjupa dig i några av kursens teman och dela erfarenheter med kollegor runt om i Sverige.
Surfplattor i förskolan
Missade du inslaget 3/10 i SVT (Aktuellt och Rapport) om surfplattor i förskolan med bland andra Lena Gällhagen så kan se det på SVT Play (ca16 min in i programmet).
Hur motiverar du dina studenter - sevärt TEDx talk av Peter Gärdenfors
TED Talks är ett oerhört
intressant och populärt format där en person under exakt 18 minuter delar med
sig av sina tankar under mottot “idéer värda att sprida”. Runt om i
världen arrangeras numera inofficiella TED-talk konferenser med samma format så kallade TEDx . Peter Gärdenfors är professor i
kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och här talar han om hur man motiverar
elever på ett TEDx i Norrköping.
Det sjuder av idéer och engagemang hos svenska pedagoger på alla nivåer Såg du SVT:s inslag i Rapport om Flipped classroom? Hur många lärare har inte inspirerats av Daniel Barkers sätt att vända upp-och-ner på klarrummet och av Salman Khan och Khan Academy.
Roligt att Learning Lab kunde bidra till att nyhetsredaktionen på
Sveriges Television berättar om passionerade lärare och om den
pedagogiska utveckling som pågår i svensk skola på bästa sändningstid. Vi behöver fler positiva bilder i nyhetssändningarna som kan inspirera
och skapa framtidstro - inte bara reportage om krig och elände.
Vem vet, kanske får vi framöver se inslag om surfplattor i förskolan, om
IKT och specialpedagogik samt om hur metoderna Lesson study och
Learning Study används med stor framgång av svenska lärare.
För dig som är nyfiken, så har Skolverket gett ut "Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen"(PDF). En utvärdering av Matematiksatsningen som
belyser två beprövade metoder för undervisningsutveckling - lesson study och
learning study - samt matematikundervisning med elevdatorer och
interaktiva skrivtavlor. Skolverket har även gett ut en pocket "Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv" (PDF) som ger en översikt av hur forskning och reflektion kan utveckla
lärares och elevers lärande. Exemplen kommer från naturvetenskaplig
undervisning och forskning, men metoderna som presenteras gäller för all
undervisning.
Varför är naturvetenskap och teknik så viktigt att kunna?
Den här underbara filmen hittade vi genom "Jakten på den perfekta lektionen" som Linn Gustavsson, gymnasielärare i Stockholm och en av våra kursdeltagare driver. Så här skriver Linn: "Se den här filmen. Det är en film som försöker besvara varför man ska
lära sig naturvetenskap i skolan. Det tas även upp vad naturvetenskaplig
arbetsmetod är". Vi instämmermed Linn-detta är en viktig film se den och visa den också för era elever/studenter. Läs också gärna kommentarerna på hemsidan som hör ihop med filmen.
Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11 är en handbok från
Medierådet och Mediekompassen som vi också vill tipsa om. Med utgångspunkt i den nya läroplanen ges
förslag på hur lärare kan använda medier i undervisningen, samtidigt
som elevernas digitala kompetens stärks. Handboken är gratis och finns
att ladda ner eller beställa från Medierådets publikationer i både A4 och A5 format. Den har ett tillhörande kopieringsunderlag. På Medierådets hemsida hittar du även publikationen Småungar och medier, som vi skrivit om tidigare.
Öppna lärresurserfinns överallt på nätet men varför används de så sällan?
Hösten är här. UR rivstartade med att släppa 8.000 utbildningsprogram fria. Eric Fichtelius menar på DN debattatt i samma sekund så ändrades inte bara förutsättningarna för alla svenska
elever utan också hela det svenska medielandskapet. Stämmer det?
De digitala klyftorna växer i Sverige. Trots många 1 till 1-satsningar så saknar de flesta elever och var fjärde lärare fortfarande en dator i skolan. Allt tal om att vi ska vara en världsledande utbildningsnation riskerar därmed att bli hyckleri när utbildningsministern vägrar lyssna och utbildningshuvudmännen i många kommuner fortfarande tror att "internet är en fluga" och den gamla "pluggskolan" modell för allt seriöst lärande. Tur att vi har så många passionerade lärare som tänker nytt och varje dag visar vad de kan åstadkomma tillsammans med sina elever (både med och utan datorer och internet). Men med IKT öppnas nya möjligheter för lärande. Med teknikens hjälp kan komplicerade skeenden och samband visualiseras och saker som annars var svårt att förstå , blir uppenbara. Det visar 30 års forskning om teknikförstärkt lärande (TEL) och det syns i era projektarbeten och bloggar. Vilken intressant läsning! Och tack för att ni haft tålamod med att återkopplingen till er tagit extra lång tid i höst.
OER- öppna möjligheter för lärandeär ett nytt projekt som vill sprida användningen av öppna lärresurser och Creative Commons med hjälp av öppna webbinarium kring dela-kulturen. Varje månad arrangeras nya intressanta webbinarium, som är gratis och öppna för alla. Den 25 september är titeln Forskare, skriv för att bli läst!(det går fortfarande anmäla sig). Och den 11 oktober Digital kompetens och öppna lärresurser i framtidens (hög)skola. Projektet finansieras av Internetfonden.
Vi lär genom våra sinnen - apparna erövrar (för)skolan. All forskning och erfarenhet visar att framför allt elever i behov av särskilt stöd lär sig lättare när alla
sinnen kan användas. Rörlig bild och ljud förstärker inlärningsprocessen och den upplysta skärmen skärper koncentrationen. Surfplattor och appar är bara ett par år gamla men definitivt här för att stanna och förskolan och specialpedagogerna leder utvecklingen. I veckan öppnade webbplatsen www.skolappar.nu.Ulrika Johnsson, kursdeltagare i LC100N ingår i panelen. Ulrika som är specialpedagog och lärare i Södertälje kommun leder projektet "Att skriva sig till läsning med iPad". Facebookgrupppen Paddagogik eller iPads i skola och förskola har idag över 4000medlemmar, så intresset är mycket stort och utvecklingen lavinartad. Här kan du hitta personer att kontakta samt tips.
Inom temat Så förändrades läroplanerna 2011 har UR gjort en intressant intervju med Anita Sandahlfil. dr. och lektor, lärarutbildare, forskare i matematikdidaktik vid Högskolan i
Jönköping och var tidigare lärare i
grundskolan. Hon menar att matematiken är en demokratifråga och att det är viktigare att förstå matematik nu än tidigare. Anita är en av fyra personer som skrivit kursplanen i matematik.
Ambjörn Naeve, matematiker och visionär vid KTH har skapat öppna lärresurser i mer än 10 år. I den härvideon Vad är matematik? försöker han beskriva samspelet mellan abstraktion och tillämpning så att alla förstår. Du hittar fler exempel på Ambjörns mattefilmer på Youtube-kanalen "Mathrehab". Han kommer även att medverka i vårt OER-webbinarium 11 oktober kl 14:00-15:00.
Vi måste alla bli bättre på att dela med oss av
vårt eget utbildningsmaterial och återanvända andras. Just nu bidrar "hypen" kring det
"flippade klassrummet" till att fler lärare har börjat använda och skapa
öppna lärresurser och även visar varandra hur de undervisar.
Genom att utnyttja teknikens möjligheter och vara kreativ kan fler elever tycka att matematik är spännande och roligt.. En annan av våra duktiga kursdeltagare Torun Elgebäck, lärare i matematik och IKT-coach vid lärarutbildningen, Göteborgs universitet berättar hur och varför hon jobbar med kreativ matematik med sina elever.
Skolavslutningen med Idas sommarvisa och glada förväntningar och skratt är över! På KTH är det ovanligt tyst. Studenterna har lämnat campus för sommarjobb, resor och andra "äventyr" och biblioteket håller bara öppet mitt på dagen. Men vi lärare är kvar. Efter en lång och innehållsrik vårtermin är det dags att summera läsåret, glädjas över uppnådda resultat men också se vad vi kan förbättra till hösten.
I år har vi bestämt oss för att ta sommarlov. Sedan starten 2009 har vi kört de båda nätkurserna "Digital kompetens och lärande" LC100N och LC200N utan avbrott enligt konceptet "Fri start -fri fart". Studenter har därför kunnat börja varje vecka året runt, vilket var något nytt när vi införde det, som uppmärksammades som en modell för framtidens högskoleutbildning.
Att lärarteamet tar ledigt betyder dock INTE att du inte kan jobba vidare med kursmaterialet och skicka in dina inlämningsuppgifter som vanligt under sommaren, utan enbart att vi inte kommer att läsa igenom och ge återkoppling till dig under perioden 1 juli - 15 augusti. Därefter fungerar allt som vanligt igen.
Du som antagits till någon av KTH:s nätkurser har alltid 3 år (räknat från kursstarten) på dig att bli klar med dina studier och få ut ditt kursintyg/dina högskolepoäng. Så det finns gott om tid. Ett tips är dock att planerar du att göra klart ditt projektarbete under sommarlovet så se till att du fått ditt projektförslag godkänt innan vi tar sommarledigt. Det betyder att vi måste få ditt projektförslag senast veckan efter midsommar om vi ska hinna svara dig före 1 juli. just nu jobbar vi extra hårt för att alla ska hinna få återkoppling på det de lämnat in innan vi tar ledigt.
Tyvärr har vi drabbats av manfall i lärarteamet, vilket medfört att våra svar på era inlämningar tagit längre tid än vanligt. Med betydligt färre i lärarteamet (Anders Ambrén slutade 15 januari och Ulrika Rausberger 31 maj) och en del sjukskrivningar har vi valt att inte ta in fler studenter till dess vi hunnit rekrytera nya engagerade och erfarna IT-pedagoger som kan ersätta Ulrika och Anders, så att vi återigen kan ge snabba svar till våra kursdeltagare.
Vi beklagar situationen och ber dig ha tålamod med oss. Ge INTE upp dina studier utan jobba på som vanligt! Det finns gott om detaljerade anvisningar och ett rikt kursmaterial att luta sig mot. Bry dig inte heller om ifall "termometern" i din "Student Lounge" lyser röd just nu (om det är vi som inte hunnit med att godkänna dig). Termometern är enbart en vägledning för att du ska se på ett ungefär vad du bör hinna med varje vecka (beroende på vilken kurstakt du valt). Den påverkar inte vår rättning eller ditt resultat.
Och nu till något betydligt roligare! Facebook-gruppen "Flippa klassrummet"som Karin Brånebäck (student på LC100N) startade och som vi tipsade om har fått ett fantastiskt gensvar, med många nya aktiva medlemmar som tipsar varandra om bra resurser. Gå in och titta på de inlägg som gjorts hittills för där finns många bra tips för dig som vill utveckla din undervisning inför hösten - även om du inte flippar ditt klassrum! Grattis Karin!
Vi vill även hylla alla våra kursdeltagare! Tack för era fantastiska inlägg och inlämningar under året. Vilket engagemang och vilken idérikedom ni visar (och ni ska veta att vi läser allt ni publicerar både bloggar och forum, även om vi inte alltid hinner kan kommentera). Ni har visat oss alla att det finns många som vill utveckla skolans undervisning och är villiga att lägga ner en massa egen tid på detta. Det är något som behöver lyftas fram bättre och visas upp, både av utbildningsministern och hans team och av media!
Att dagligen få ta del av tankar, tips och idéer om digital kompetens och lärande från mer än 600 lärare runt om i Sverige som jobbar inom hela utbildningsväsendet (förskola, grundskola, gymnasium och högskola) eller studerar till lärare/bibliotekarie. Det är ett privilegium, som gör det roligt för mig att gå till jobbet varje dag!
Ert engagemang smittar och vi blir fler som vill och vågar jobba på ett annat sätt. Men det är viktigt för den digitala mognaden att också våga avstå från tekniken ibland och göra något annat, t ex under sommarlovet! Våga vara frånkopplad, sa just Ambjörn Naeve här bredvid mig.
Flera rektorer inom högre utbildning och andra beslutsfattare i skolan samt aktörer inom utbildning och kultur har redan engagerat sig. I en debattartikel i DN (”Låt bildningen få större utrymme i public service”) framförs det krav på att en tiondel av Sveriges public servicemedel ska gå till att utveckla och stärka utbildnings- och folkbildningsarbetet och att UR bör få detta ansvar.
