måndag 13 april 2015

Utbildningsrevolutionens tid är här.

Det säger Sir Ken Robinson i sitt senaste tal till mer än 600 lärare vid AERO-konferensen utanför New York. Tekniken har gett oss redskap att ge unga makten över sitt eget lärande. Skolan behöver ändras så att en individanpassad och elevcentrerad undervisning blir möjlig och tillgänglig för alla,överallt. Vi behöver bygga en kultur som främjar uppfinningsrikedom, kreativitet och nytänkande.

Lyssna särskilt från 17 minuter och framåt, då Ken Robinson förklarar varför det är så viktigt idag att våga testa nya vägar, utforska lärarrollen och teknikens möjligheter.


Sir Ken Robinson: Building a Culture of Innovation from AERO - Education Revolution on Vimeo.



Svenska vinnare av Guldäpplet har under många år visat hur entusiastiska lärare med uppfinningsrikedom, kreativitet och nytänkande kan stödja god pedagogik i klassrummet med hjälp av internet, datorer, lärplattor, mobiler och andra digitala verktyg.

Här berättar några av dem om hur de jobbar med IKT och varför. Detta är bara ett axplock av alla goda idéer som du kan inspireras av när du vill bidra till att förändra skolan så att en individanpassad och elevcentrerad undervisning blir möjlig och tillgänglig för alla.

















tisdag 10 mars 2015

Inte ännu ... eller hur du får hjärnan att växa

Hur du berömmer någon har stor betydelse.

För mer än 10 år sedan studerade Carol Dweck och hennes team effekten olika typer av beröm  hos en grupp 13-15-åringar. Närmare 400 elever från olika delar av USA deltog i en serie enkla experiment, som bestod av ett icke verbalt test och återkoppling i form av olika typer av beröm efter varje test. Effekten av detta visade att barns tankar kring intelligens och lärande har stor betydelse.

Men det visade också att har det blivit fel så är det aldrig för sent att ändra sin strategi. Med rätt inställning kan du faktiskt bli mer intelligent och få din hjärna att "växa". Carol Dwecks favoritutryck är "Not yet", vilket innebär att du är på en inlärningskurva, men att du inte ännu nått målet.

Lyssna på dessa två presentationer så förstår du varför hur du berömmer någon spelar stor roll.





Jag kan se likheter mellan Carol Dwecks forskningsresultat och varför speldramaturgin är så framgångsrik när det gäller inlärning. Båda använder sig av direkt återkoppling på processen och framhåller att alla eventuella misslyckanden bara är steg på vägen mot att lyckas, du får ett nytt liv och en ny chans och kommer till slut efter flera försök att ha fördjupat din förståelse av problemet och utvecklat dina strategier. Du blir helt enkelt bättre ju mer du övar.

Många appar och andra digitala lärresurser använder samma principer. Vi måste bli bättre på att utnyttja teknikens möjligheter att individanpassa lärande och att ge direkt återkoppling på varje nytt försök. Övning ger färdighet och varje misslyckande är ett lärtillfälle.

När det gäller synen på intelligens så har Sir Ken Robinson så riktigt påpekat att frågan är helt fel ställd. Det handlar inte om Hur intelligent är du? utan Hur är du intelligent?


Sir Ken Robinson - How Are You Intelligent? from The Inspiration Journey on Vimeo.

måndag 2 mars 2015

Bryter du mot lagen utan att veta om det?

Lagar och regler är till för att följas, men det är inte alltid så lätt. Lärare och studenter tillhör den grupp som dagligen rör sig i internetdjungelns allra snårigaste regelverk. Några exempel på frågor de ställs inför är;
  • Vilka upphovsrättsliga regler gäller i en lärosal?
  • Är det tillåtet att kopiera en hel bok eller visa en film?
  • Måste jag spara min e-post och i så fall hur länge?
  • Får studenter spela in mina lektioner och lägga upp dem på nätet?
  • Vem äger det material som skapas i undervisningen?
  • Vilket ansvar har jag för att känsliga personuppgifter inte sprids via högskolans servrar?
Det finns fortfarande många mytbildningar och missuppfattningar bland lärare och studenter om hur man får använda digitalt material på nätet.

Kunskaperna om yttrandefrihet och regler kring användningen av sociala medier i undervisningen är också begränsade. Det gör att flera lärare fortfarande avstår från att använda internet i sin undervisning för att de känner osäkerhet och är rädda för att av misstag bryta mot lagar och regler.

Även kunskaperna om hur man skyddar den personliga integriteten och säkerheten i en värld av nya molntjänster är bristfälliga, vilket leder till onödiga incidenter och extra arbete. I november 2014, kunde jag tillsammans med juristerna Katarina Renman Claesson och Christine Kirchberger vid Stockholms universitet äntligen öppna en ny, uppdaterad och mer omfattande digital version av Legala handboken som ger svar på fler än 200 vanliga frågor.

Tre månader senare har mer än 7500 unika användare besökt webbtjänsten vilket genererat mer än 18.000 unika sidvisningar. Över 70 webbplatser har länkat till och skrivit om webbtjänsten och mer än 15 högskolor har integrerat fasta länkar till Legala handboken från sina intranät eller bibliotekssidor för att tipsa lärare och studenter.

Att det fanns ett så uppdämt behov av vägledning hade vi inte riktigt väntat oss även om vi fått många frågor på vägen om när den skulle öppna. I december medverkade vi i ITHU:s webbseminarium och slog rekord med över 200 samtidigt inloggade deltagare. Många lärare och studenter i högskolan vill veta vad som egentligen gäller och vi försöker vara så opartiska och korrekta som möjligt. Särskilt när det gäller den omtvistade frågan om vem som har rätten till undervisningsmaterialet, där arbetsgivaren och lärarfack hittills haft diametralt olika uppfattningar.

Den 17:e mars kommer jag att berätta om Legala handboken och svara på lärares och lärarstudenters frågor under ett lunchseminarium kl 12-13 vid Stockholms universitet, Medieverkstan.

Jag kommer också att presentera Legala handboken under högskolekonferensen Pedagogik för nätbaserad utbildning som hålls 24-25 mars i Kista. Passet heter "Lär dig använda lagen rätt - legala frågor vid användning, utveckling och spridning av digitalt material i undervisning vid högskolan".

Vill du att jag och /eller någon av Legala handbokens juridiska experter kommer till din högskola/skola och berättar om Legala handboken och juridiken kring e-lärande så kontakta oss på legalahandboken@unipoll.se -

onsdag 29 oktober 2014

Bloggen får nytt liv!

Den här bloggen har varit vilande det senaste året. Tiden räckte helt enkelt inte till. Men framöver kommer det att bli mer aktivitet här.

Jag kommer fortsätta att skriva om digital kompetens och lärande, omvärldsbevaka området teknikstött lärande (TEL) och tipsa om nyheter. Jag kommer också att hålla er uppdaterade kring nya och spännande projekt som är på gång.

Håll utkik under våren!

tisdag 9 april 2013

Ta chansen och fråga UR:s VD direkt nu på fredag

Vill du veta mer om hur du kan använda UR:s program i din undervisning? Missa då inte detta spännande webinar med Erik Fichtelius som OER Sverige arrangerar nu på fredag den 12 april denna gång mellan kl 11.00 - 12.00. Som vanligt har du  möjlighet att ställa frågor direkt till honom via chatten.

Flera rektorer inom högre utbildning och andra beslutsfattare i skolan samt aktörer inom utbildning och kultur har redan engagerat sig. I en debattartikel i DN (”Låt bildningen få större utrymme i public service”) framförs det krav på att en tiondel av Sveriges public servicemedel ska gå till att utveckla och stärka utbildnings- och folkbildningsarbetet och att UR bör få detta ansvar.

Idag driver Erik Fichtelius utvecklingsfrågor inom utbildningsvärlden och är starkt engagerad i frågor som rör den digitala framtiden och dess möjligheter för en likvärdig utbildning i världsklass.

Som ett led i den här utvecklingen erbjuder UR över 8000 program i Kunskapsbanken på UR.se som , samt UR Access med över 14000 program, som alla är fria att använda i utbildningssyfte.
Erik Fichtelius,
Foto: Johan Bergmark.

- Allas rätt till en bra utbildning är en demokratisk rättighet i Sverige, menar Erik Fichtelius.

Seminariet är kostnadsfritt och sänds via e-mötestjänsten Adobe Connect men föranmälan krävs. Läs mer om seminariet och anmäl dig direkt

tisdag 22 januari 2013

Öppen utbildning – globala utmaningar

Rory McGreal
Professor Rory McGreal,
Den 5 februari mellan 14:00-15:00, dvs om 2 veckor hålls nästa kostnadsfria webbinar om OER. Denna gång handlar det om öppen utbildning och de globala utmaningar som högskolan nu står inför. Organisationer som UNESCO, OECD och Europeiska Kommissionen diskuterar idag strategier och policies för främjande av användning och framtagning av öppna lärresurser, för att utveckla en kultur och praktik kring öppen utbildning. UNESCO fastslog en deklaration om Open Educational Resources (OER) vid en konferens för alla medlemsstater i Paris 2012. Medlemsstaterna uppmanades att utarbeta nationella strategier för öppen utbildning och främjande av OER. Europeiska Kommissionen ger sitt stöd till OER genom det nya initiativet Opening up education.

I detta webbseminarium kommer du att få lyssna till följande strategiska nyckelpersoner inom den internationella OER-rörelsen:
Professor Jan Pawlowski,
Professor Rory McGreal (Athabasca University, Canada, UNESCO/COL Chair, Open Educational Resources) kommer att beskriva den globala utvecklingen och de viktigaste faktorerna för implementering av OER och mot en öppen utbildningskultur inom högre utbildning.
Professor Jan Pawlowski (Jyväskylä university, Finland) presenterar det nya nordiska initiativet Nordic OER alliance och reflekterar kring det europeiska ministermötet som hölls i Oslo december 2012, där OER var en av huvudfrågorna.
Jan Hylén, analytiker, projektledare, författare och föreläsare, har skrivit flera rapporter om OER för UNESCO och OECD kommer att beskriva den globala utvecklingen ur ett svenskt perspektiv.
Anaytiker Jan Hylén
Några av de frågor som kommer att beröras är:
  • Hur kan användningen av öppna lärresurser få acceptans och bli en naturlig del inom högre utbildning i Sverige?
  • Hur kan en god praxis och öppenhetskultur främjas?
  • Hur kan nordiska universitet samverka kring OER-utveckling?

Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. Läs mer
Länk till mötesrummet kommer att mailas ut till alla anmälda 1-2 dagar före seminariet.
 
Webbinariet hålls på engelska. ANMÄL DIG HÄR! Föranmälan krävs





fredag 4 januari 2013

Utbildningstrender 2013 och 2012

Ett nytt år, 2013 har just inletts. Mycket talar för att användningen av öppna lärresurser kommer att ta fart ordentligt under 2013. UNESCO:s Paris OER Declaration och att EU lanserade sin Rethinking Education strategy före jul, där ett av målen är att öppna upp utbildningen inom EU, visar på detta. Även Lunds universitet ska utreda möjligheterna att starta öppna utbildningar. Vi passade på att intervjua Dave Cormier och Helen Keegan när de besökte Stockholm i oktober om deras erfarenheter av öppna lärresurser (OER) och öppen utbildning.



Dave, som är chef för “Web Communication and Innovations” vid University of Prince Edward Island var den som myntade termen MOOC 2008 som svar på en öppen nätkurs designad och ledd av George Siemens associate director, Technology Enhanced Knowledge Research Institute vid Athabasca University, Stephen Downes från National Research Council and Connective Knowledge. (Canada).

2012 års utbildningstrender

Om vi för ett ögonblick ser tillbaka på det år som just passerat och de trender vi såg växa sig starka under 2012 ser vår lista ut så här:

1. MOOCs

Massive Open Online-Courseseller MOOCs spreds sig som en tsunami inom högre utbildning under 2012 och skapade rubriker världen över(utom möjligtvis i Sverige). Men MIT och Harvard (edX) gör det redan och start-ups som Udacity och Coursera har lockat flera av de stora prestigeuniversiteten att ansluta sig till dem. Allt började med en öppen kurs i Artificiell intelligens vid universitetet i Stanford vilken lockade 160.000 deltagare från hela världen (varav 30.000 fullföljde kursen och några av de bästa sedan anställdes av Google). Nu letar man efter olika framtida betalningsmodeller och möjligheter att få sina kunskaper från en MOOC validerade. Planer finns på att starta ett stort antal nya MOOCs under 2013.

2. Virtuella konferenser och seminarier

Vi såg både ett ökat intresse för och ett ökat antal erbjudanden om virtuella konferenser och webbaserade seminarier (webinars) poppa upp inom utbildningssektorn, t ex vårt egen webinarserie OER - öppna möjligheter för lärande som samlade många deltagare. Fysiska konferenser och seminarier kommer sannolikt inte att försvinna, men virtuella motsvarigheter är alltför lockande ur miljö-, kostnads-, bekvämlighets- och logistisk synvinkel för att inte växa dramatiskt. Tekniken har också blivit betydligt robustare och mer lättanvänd. Dessa verktyg gör det också möjligt att spela in och distribuera materialet till en större publik efter konferensen.

3. Flipped classroom

Idén om ett "omvänt" (flippat) klassrum lanserades först av Salman Khan, vid Khan Academy och fick sedan stöd av Bill Gates med flera. I korthet innebär modellen att lärare spelar in sina genomgångar av det centrala innehållet uppdelat på mindre bitar och gör det tillgängligt online i förväg, t ex som en podcast eller webinar. Klassrumstiden används sedan till laborationer, räkneuppgifter och övningar samt för djupare diskussioner och kollaborativt lärande tillsammans med studiekamrater och lärare. De flesta goda exemplen under året har kommit från högstadiet och gymnasiet (K12) t ex fysikläraren Daniel Barker vid Norra Real i Sverige och Mikael Bondestam, data- och matematikläraren vid Polhemskolan i Gävle. Det omvända klassrummet är en idé som kommer att få konsekvenser för både konferenser, seminarier, webbseminarier inom högre utbildning samt för vuxenutbildning och andra populära former av livslångt lärande.

4. Socialt lärande

Socialt lärande är inte ett nytt koncept, men den utbredda användningen av sociala medier har påverkat både lärande och undervisning. Under 2012 har den kritiska massa uppnåtts som behövs för att vi nu kan tala om ett paradigmskifte - då människor använder olika sociala kontakter och verktyg för att stödja sin inlärning utan att ens tänka på det. Utbildningsorganisationer
måste därmed fundera noga på hur de kan upprätthålla en meningsfull närvaro i sociala medier som Facebook, YouTube, Twitter och LinkedIn men också i potentiella deltagares personliga lärandenätverk (PLNs)
såsom t ex Dela och Skolchatt.

5. Mobilt lärande

Smarta mobiler finns numera nästan i varje ficka. Om du inte har haft några seriösa funderingar ännu - och helst själv testat hur olika mobila enheter kommer att påverka din organisation, din undervisning och dina elevers/ studenters lärande - är det bäst att starta nu. Dina elever/studenter använder sig dagligen av en mängd olika mobila enheter som surfplattor, smartphones och laptops för att kontakta sina kurskamrater och vänner, för att söka och skicka information, flytta pengar, titta på videor, spela spel, lyssna på podcasts, fotografera,dela bilder och filma men också för att ta del av kursmaterial och svara på inlämningar och bedömningar. Surfplattan har fått ett enormt genomslag som redskap för lärande, framför allt i de lägre åldrarna och i förskolan. Projektet att skriva sig till läsning med iPads är ett exempel, men det finns många fler. Mängden appar som underlättar lärande och undervisning har ökat exponentiellt under 2012, en trend som säkert håller i sig. Några av de bästa hittar du på Skolappar.nu .


6. Öppen utbildning
Jag har redan nämnt en form av öppen utbildning ovan - MOOCs - men trenden är mycket större än några ”mega”kurser från ett antal topprankade universitet i USA. En "öppen utbildning" i dess rena form innebär inte enbart att utbildningen är gratis för deltagarna och att vem som helst kan delta. Det betyder också att kursmaterialet är öppet och gratis (Open Educational Resources OER) och att den som vill även har möjlighet att remixa d.v.s. ändra innehållet, ta bort eller lägga till det man saknar och sedan återanvända och distribuera detta. Öppen utbildning handlar framför allt om att dela med sig av sitt kunnande så att även personer som inte har råd eller möjlighet att studera kan ta del av det samlade expertkunnandet inom området via internet var man än befinner sig. Daphne Koller, beskriver detta i sitt intressanta TED Talk (Daphne är en av personerna bakom Courseras pedagogiska idé).

Att vi inte alltid startar från noll utan bygger vidare på vad andra redan skapat är viktigt. Rätt använt kan öppen utbildning och öppna lärresurser därför bli ett kraftfullt verktyg för att sprida kunskap och skapa jämlikhet på en global marknad samt ge en verklig pedagogisk effekt som i förlängningen kan leda till minskad fattigdom och ett ökat samarbete mellan människor i olika länder. Denna intervju med Terry Anderson ger en bra bild av dagsläget och de orosmoln som ändå finns.

Interview with Terry Anderson - LE@D, Universidade Aberta från LE@D - Universidade AbertaVimeo.
 

7. Neurovetenskap

Foto: avindgrover CC-BY Flickr
Läs recension av app

Under de senaste årtiondena har vi lärt oss otroligt mycket mer om hur den mänskliga hjärnan fungerar. Naturligtvis har denna kunskap påverkat hur vi tänker kring lärande och undervisning- Även om det fortfarande finns gott om desinformation, feltolkningar, och felaktiga tillämpningar av neurovetenskapliga principer verkar det oundvikligt att både lärare och utbildningsanordnare måste hålla sig uppdaterade på vad dagens forskning vet om hur den mänskliga hjärnan fungerar. Forskning har t ex visat att hjärnan fortsätter att vara plastisk och förändras under hela livet och att socialt och emotionellt lärande i en positiv miljö är extra viktigt för att utveckla hjärnan. Vad innebär detta för att vi ska kunna fortsätta leverera intressanta och berikande utbildningar?

8. Content Marketing

Hela idén bakom Content Marketing är att ge bort värdefullt innehåll för att i framtiden kunna locka användare att prenumerera på olika betaltjänster och erbjudanden från dig. Huvuddelen av denna typ marknadsföring består idag av marknadsföring av olika typer av pedagogiskt innehåll.

9. Alternativ validering

Graderade betyg har länge varit standard vid bedömningen av resultat inom högre utbildning medan certifiering använts för validering av fort- och vidarebildning. Certifiering spelar numera en allt större roll och med framväxten av standardbaserade certifieringsprogram, kan vi förvänta oss att trenden håller i sig. Särskilt inom tekniska yrken som systemvetare, programmerare, databas- och nätverksspecialist, men också inom vissa delar av vård- och tjänstesektorn, kan certifiering få en allt större betydelse för möjligheterna att få jobb i en öppen, global och informellt lärande värld.

10. Självstudier

Många av de trender som redan konstaterats ovan har skapat en miljö där vi har ett stort antal spännande alternativ när det gäller att delta i livslångt lärande. Samtidigt kan alla dessa möjligheter kännas överväldigande och förvirrande och det är inte heller säkert att ”gemene man” är beredd att delta i ett effektivt virtuellt livslångt lärande. Ska detta bli verklighet behövs olika typer av filter och även personer som kan välja ut och presentera ett innehåll på ett aptitligt och lättillgängligt sätt –  curatorer av utbildning.

Vi behöver även verktyg (stora algoritmer, meta-taggning och databaser) som hjälper oss att hitta det vi söker bland alla hundratals miljoner öppna lärresurser som finns. Spindeln är ett sådant verktyg för den svenska marknaden. Det behövs också fler digitala lärresurser som är särskilt anpassade för självstudier på olika nivåer, som den datakurs och de appar i matematik som Shimon Schocken berättar om i sitt TED Talk (där han även ifrågasätter den rådande trenden att mäta och betygsätta allt lärande).


11. Egen-publisering

Möjligheterna att skapa och distribuera innehåll är idag enorma. Samtidigt verkar traditionella bokförlag vara på randen till kollaps. Alla som vill kan numera publicera sig offentligt, inte bara via förlagen och i bokform. Ämnesexperter och alla andra som är intresserade av att dela med sig av sitt kunnande och vill underlätta livslångt lärande kan genom att blogga, twittra, dela bilder, ljud- och filmklipp i olika sociala medier eller skapa e-böcker med olika appar, publicera sig globalt. Kombineras detta med självstudiefenomenet så upptäcker man att spelplanen har förändras i grunden.

12. BIG data och learning analytics

Det går inte att sätta samman en trendlista för 2012 utan att nämna utnyttjandet av den stora datamängd som vi internetanvändare dagligen genererar. Vad det innebär att olika organisationer samlar in och analyserar BIG data är något vi säkert kommer att debattera till leda under 2013. I ena änden finns globala organisationer som Google, Facebook, Microsoft, Amazon och Apple som alltmer kommer att utnyttja sin dominerande ställning (oavsett om de inser det ännu eller inte) för att få veta mer om vad som är populärt, vad som skulle kunna bli nästa trend och kanske det viktigaste, vad som faktiskt påverkar oss. Ur ett användarperspektiv kommer vi kanske att få se verktyg som hjälper oss manipulera, navigera, och fokusera på det innehåll som intresserar oss och att det leder fram till bättre lärande och fler berikande upplevelser på nätet. Både under EDUCASE 2012  och  LAK12  diskuterades learning analytics möjligheter. Men är denna trend ett hot mot den personliga integriteten och finns det risk att mindre framgångsrika pedagogiska metoder cementeras enbart för att de är lätta att mäta?

tisdag 4 december 2012

Genvägar till roligare lärande och ett intressantare läraryrke

De öppna digitala lärresurserna (OER) blir bara fler och bättre. Idag finns det miljontals fria bilder, filmer, texter, föreläsningar, övningar och animeringar som du faktiskt får använda helt utan kostnad i din undervisning och utan att fråga om lov. Genom att använda sådant som andra skapat och delat med sig av, går det snabbt sätta ihop ett rikt och spännande utbildningsmaterial, som väcker studenternas nyfikenhet och lust för ämnet. Att integrera öppna lärresurser i dina kurser gör det både roligare att lära sig något och intressantare att undervisa. Och du behöver inte längre göra allt jobb själv utan kan låna från de bästa.
Men, eftersom det finns så mycket som är fritt att använda så kan det vara svårt att hitta just det du behöver när du behöver det. Om du vill veta hur du kan förenkla ditt sökande efter fritt utbildningsmaterial - se då det inspelade webinariet "Vad är öppna lärresurser och hur hittar jag dem?. Där visar Alma Taawo Länkskafferiet, Fredrik Paulsson Spindeln och Åsa Forsberg Resursguide för OER och berättar hur du använder dessa skräddarsydda söktjänster för att hitta öppna lärresurser när du vill komplettera ditt material. Margareta Hellström visar exempel på hur och varför hon använder OER i sina nätkurser samt tipsar om några bra gratisprogram och appar, för dig som vill skapa egna digitala lärresurser (och kanske"flippa ditt klassrum").

Detta var det 4:e webbseminariet i projektet OER - öppna möjligheter för lärande. Nästa sänds den 15 januari 2013 och då kommer det att handla om öppen utbildning - en internationell trend. Gå in och anmäl ditt intresse redan nu!

Vill du veta mer om vad kopieringsavtal och upphovsrättslagen säger om använding av digitalt material i undervisningen? Då ska du titta på inspelningen av webbseminariet Hur får jag använda digitalt material i min undervisning? med universitetsjurist Chatarina Larson, som sändes 28/11.

Årets bästa presentation

Se detta års bästa presentation som (enligt oss) hölls av Dr William Rankin, Director of Educational Innovation vid Abilene Christian University (ACU) i Texas. Hans key-note vid utbildningskonferensen NU2012 i oktober har filmats av Utbildningsradion (UR). I en tidigare video (nedan) beskriver han varför ACU helt gått över till mobilt lärande. Den är minst lika intressant.


Lär dig mer om 2012 års Nobelpris

utdelningen av årets Nobelpris den 10 december är en av de stora händelserna i Sverige, som hela världen följer. UR har producerat populärvetenskapliga presentationer av 2012 års Nobelpris i kemi, fysik och ekonomi. Visa dem gärna för dina gymnasieelever eller dina studenter, kanske som inledning på en diskussion om forskningens betydelse i samhället eller om vikten av kreativitet, uthållighet och innovationsförmåga (eller något annat som passar med dina kurser).

torsdag 15 november 2012

Att lära och undervisa i ett nätverkssamhälle

Hur lär sig barn och unga idag? Hur lär du dig själv nya saker? I en intressant debattartikel i DN "Högskolan måste satsa på tänkandets hantverk" menar Mats Lindgren, civilingenjör och ekonomie doktor och vd för analysföretaget Kairos Future, att det är dags för nya tankar i högskolan. Kunskap är bara en råvara. Vi är på väg mot en ekonomi där tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Frågan är om högskolan är redo för detta skifte?

I filmen nedan ger några av dagens mest innovativa forskare och entreprenörer inom utbildningssektorn sin syn på hur framtidens lärande kommer att gestalta sig. Hur väl stämmer det de tar upp med dina egna funderingar och i så fall vad innebär det för dig? 


Vad får du egentligen göra på nätet?

Det är verkligen inte lätt för varken lärare, studenter eller elever att göra rätt i den snårskog av lagar och regler som gäller för användningen av digitalt material i undervisningen. Dessutom finns det skillnader mellan vad lärare i grund- och gymnasieskolan får göra och vad en lärare på högskolans får, eftersom kopieringsavtalen numera ser olika ut. SUHF och Bonus Presskopia kom nämligen inte överens om något nytt avtal för högskolan, vilket innebär att universitetslärare fortfarande INTE får dela ut digitala kopior till sina studenter (men vi kan länka till digitalt material som vi vill studenterna ska ta del av).

Kristina Alexanderson från .SE Webbstjärnan har skapat en ny film som på ett pedagogiskt sätt visar hur du ska göra för att ange källan och följa villkoren för kopiering och bearbetning på rätt sätt enligt Creative Commons.  Om du inte redan vet hur det fungerar så titta gärna på den här filmen först Vad är Creative Commons? innan du tittar på filmen nedan.



Lärarteamet på KTH bevakade Internetdagarna 2012 och särskilt de delar som handlade om skolan. På måndagen diskuterade Carl Heath, Isabella Löwengrip, Eric Fichtelius, Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan på .SE  m fl entreprenöriellt lärande, innovationsförmåga, varför internet i viktigt i skolan och användningen av öppna lärresurser.

På tisdagen öppnade professor Lawrence Lessig från Harvarduniversitetet i USA Internetdagarna 2012 med att poängtera att även om Internet varit en del av vår kultur i 15-20 år nu, så är det fortfarande mycket som inte har anpassats, som till exempel upphovsrätten. Nedan kan du se hela hans mycket intressanta presentation ”A Series of Obvious Points” där han bl a förklarar varför vi alla bör publicera det vi skapar under en Creative Commons-licens (särskilt om din lön finansieras av offentliga medel). Lessig avslutade med att säga att "det pågår ett krig just nu och jag vill inte se en utveckling där vi stämplar en hel generation barn och ungdomar som kriminella". Vilket ansvar har vi som lärare eller föräldrar? Vilket ansvar har förlagens representanter och regeringen?



Lawrence Lessig är en av grundarna till Creative Commons. Det skapades för att visa på gråzonen mellan superfritt material och upphovsrättsskyddat material och efter hans inledning hölls även ett samtal mellan honom och Daniel Westman (forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet) där frågor från publiken om upphovsrätt på nätet diskuterades. Läs mer.

På onsdagen hölls en session med titeln ”Internet öppnar dörren till klassrummet -vad kommer vi att få se?” med Kristina Alexanderson, Eva Lilliestierna, lärare på Tidavadsskolan och Johan Ronnestam, entreprenör och kreatör. Du som inte kunde vara med kan se fler inspelningar från de olika presentationerna på Webbstjärnans blogg.

Hur kan och får jag använda digitalt material i min undervisning?

Chatarina Larsson är universitetsjurist vid 
 Umeå universitet. Ta del av några av hennes
presentationer på universitetets webbplats:
http://www.viper.upc.umu.se/?p=258
Vill du veta mer om hur du kan och får använda digitalt material i din undervisning? Missa inte ITHU:s nästa webbseminarium med Chatarina Larsson, universitetsjurist vid Umeå universitet. Här kan du direkt få svar på dina frågor.

Tid: 28 november 2012, 14.00-15.00
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. Läs mer
Observera! Adressen till mötesrummet kommer att mejlas till alla anmälda 1-2 dagar före webbinariet.
Kostnadsfritt. Föranmälan krävs!


Vi kommer att höra:
Chatarina Larson, Universitetsjurist vid Umeå universitet och ledamot i SUHFs förhandlingsgrupp.
Personer vid våra lärosäten som varit engagerade i kopieringsfrågan. Namn kommer inom kort.

Viktiga frågeställningar
  • Vad kommer att hända nu?
  • Vad är det som hakat sig i förhandlingarna?
  • Kommer det nya avtalet att kunna träda i kraft först när den nya upphovsrättslagstiftningen träder i kraft?
  • Blir det ett avtal? 
  • Vad gäller för tillfället?
  • Hur ser det ut i andra länder med digital kopiering? 
  • Öppnare egenproduktion på våra lärosäten (OER, e-böcker etc).

fredag 5 oktober 2012

Digital kompetens efterfrågas av dagens studenter

Framtidens högskola  - öppen och gratis för alla eller en elitsatsning?

Är IT i högre utbildning en ickefråga för regeringen?

Den svenska högskolan har hamnat på efterkälken. För trots att allt fler studenter väljer att läsa på distans (en 100% ökning på 10 år) och trots att några mindre högskolor kommit långt med att utveckla modeller för flexibel utbildning så ligger svensk högskola generellt "ljusår" efter sin omvärld när det gäller att använda IT som stöd för lärande. Varför är det så?

Universitet och högskolor finns inte alls med i regeringens skrift It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N2011.12 (pdf 2,1 MB) som kom för knappt ett år sedan! Detta påpekade den moderate riksdagspolitiker som inledningstalade på konferensen "Next Generation Learning" i Falun. Marita Hillges, rektor vid Högskolan Dalarna tror inte att detta ligger högt upp på regeringens agenda.

Tre rektorer har ställt frågan i en insändare i SULFs tidning Universitetsläraren .  Frågan är hur Utbildningsdepartementet kunde missa att ta upp den högre utbildningen i en digital strategi för Sverige. Anna.Karin Hatt svarar att det beror på högskolans självständighet (autonomi). Är detta inte ett alltför enkelt sätt för regeringen att smita från sitt ansvar för att nästa generation får en relevant utbildning som stärker Sveriges framtid?

LIKA-projektet "i hamn"

Ett 7-årigt projekt för att stärka den digitala kompetensen i lärarutbildningen har just avslutats. En del av erfarenheterna i LIKA-projektet kan du läsa om i boken Digital kompetens i lärarutbildningen - ett integrationsperspektiv som lanseras på årets bokmässa denna vecka.

Tillsammans med Mittiprickteatern producerades även en film ITakt med samtiden och en filmhandledning. Allt finns tillgängligt från KTH:s hemsida om LIKA-projektet färdigt att använda under en Creative Commons-licens



På detta sätt hoppas LIKA-projektet kunna bidra till fruktbara diskussioner om vad som krävs för att nya sätt att undervisa och lära på ska få genomslag i svensk lärarutbildning och i svensk högskola. Projektet har delfinasierats av KK-stiftelsen.

Minskade resurser löses inte med mer IT 

Det system för högskolans resurstilldelning som infördes 1993 har i praktiken inneburit att resurserna till högskolan strypts så mycket att det nu inte finns pengar för den omställning som behövs till ett mer flexibelt och effektivt sätt att undervisa på. Problemet med minskade resurser löses inte med mer IT  utan initialt krävs omfattande satsningar vid varje lärosäte både på infrastruktur, utrustning och lärarfortbildning om inte kvalitén på utbildningen ska påverkas negativt inom kort. Vem förväntas stå för dessa investeringar - näringslivet?

Dagens studenter är inte heller en homogen grupp 19-åringar.  Var femte student har barn och vare fjärde student väljer redan nu att läsa på distans - en ökande och global trend. Många fortsätter att utbilda sig hela livet genom fristående kurser. I Norge, Finland, Danmark men också Tyskland, Österrike, Italien, Spanien, Grekland och Portugal har därför universiteten utvecklat ett omfattande virtuellt stöd till sina campuskurser.

Utbildning på export kan ge nya jobb för akademiker

Det finns ett oerhört stort globalt behov av högkvalitativ utbildning som är flexibel. I engelskspråkiga länder som Storbritannien (inkl f d kolonier), USA, Australien, Nya Zeeland och Canada har flexibel högskoleutbildning  länge varit en stor och viktig exportvara, som skapat nya jobb för högutbildade och i hög grad bidragit till landets BNP och välstånd. Det har universitet som Stanford, MIT, Harvard och Berkley tagit fasta på. Ett resultat av detta är Coursera - ett annat är  edX som båda erbjuder gratis utbildning. Konsekvenserna beskrivs bl a av BBC.s Sean Coughlan i . Det enda nya är egentligen att det nu är gratis för studenten att delta.  Inkomsterna kommer från annat håll.

Nytändning för e-lärande

Det är examination och handledning av studenter som högskolan kan ta betalt för i den nya modell som växer fram internationellt- inte  för innehållet. Utbildning med avancerat IT-stöd skulle kunna utvecklas till en betydande exportvara även för Sverige och resultera i att fler jobb för unga akademiker.
Men då måste avgifterna för studenter utanför EU bli konkurrenskraftiga och svenska lärare uppmuntras att utveckla och dela med sig av sitt kursmaterial (t ex med någon Creative Commons-licens)  samt få ett erkännande från arbetsgivaren för annat än sina forskningsmeriter. Här skiljer sig förutsättningarna för högskolans lärare  och lärare i  grund- och gymnasieskolan.i grundskolan uppmuntras lärarna idag att integrera IT och att dela med sig till sina kollegor.