I Högskoleverkets nyhetsbrev Nyheter & Debatt nr 2 2011 kan man läsa att staten satsar 19 miljoner i en informationskampanj för förskollärar- och läraryrkena. Skolverket ska leda kampanjen med målet att locka högpresterande unga till de nya lärarutbildningarna. Ett annat sätt vore att höja lönerna för lärare och förskollärare. Hur många miljoner är man beredd att satsa på det?
År 1989 fanns 1700 lektorer i ungdomsskolan. Tjugo år senare fanns det bara 200. Nu vill regeringen satsa 251 miljoner på att öka antalet lektorer både i ungdomsskolan och i förskolan. (Läs mer på regeringens hemsida). Meningen är att pengarna ska användas till att frigöra forskningsintresserade lärare till 80% av sin arbetstid. Under en två års period ska de inom ramarna för en forskarskola kunna slutföra en licentiatsexamen. De resterande 20% av sin tjänstgöring fullgör de som vanligt på sin arbetsplats. är detta en bra väg för att höja statusen på läraryrket, eller är det fel väg att gå?
På KTH har vi sedan flera år ett 5-årigt program där man får både civilingenjörs- och en lärarexamen i matematik och något annat NO-ämne (data, kemi, fysik). Många av dem som går ut börjar tyvärr aldrig arbeta som lärare, trots att de hade tänkt detta från början.
Vad tror du skulle behövas för att höja statusen på läraryrket och locka fler välutbildade ungdomar att bli lärare?
5 kommentarer:
Min uppfattning är att det krävs en förändring av den kultur som finns inom skolans väggar att det är fult att premiera de lärare som utvecklar undervisningen, material och sig själva för att eleverna ska få bätte förutsättningar att under sin skoltid ges möjligheter att utvecklas till de samhällsmedborgare som Sverige behöver.
Skolledarna måste våga satsa på, stötta och uppmuntra de lärare som vill utvecklar, samarbetar och följer utvecklingen i samhället. Bra lärare ska ha högre lön, lärare som samarbetar för bättre undervisning ska få tid att samarbeta på, mer projekt i skolan som har fokus på eleverna och undervisningen.
Men lärare som är bakåtsträvare och som inte vill samarbeta och dela med sig ska inte ha lika mycket i lönepåslag. De lärare som inte följer med i utvecklingen måste istället få stöd att komma med eller kanske se sig om efter ett nytt jobb.
Satsningen på mer forskning och fler lektorer tycker jag är ett bra steg på väg, men kommunerna måste dra sitt strå till stacken. Det kostar att ligga på topp och undersökningar visar att det inte är antalet lärare som påverkar elevernas resultat lika mycket som många tror vilket gör att det handlar om kvalitét.
Skolan måste följa samhällsutvecklingen, det har den inte gjort vilket tror jag påverkar att de välutbildade ungdomarna inte ser skolan som en utvecklande arbetsplats och att läraryrket alltför ofta ses som ett yrke utan karriärsmöjligheter. Du får din lärarutbildning och sedan kan du undervisa till ........
Tänk om man skulle hoppa på regeringens satsning, skapa ett nätverk med likasinnade och forska i två år med fokus att höja elevernas resultat med mer IKT i undervisningen.
Spännande kommentar Helen och visst vore det häftigt att skapa ett nätverk med likasinnade och börja forska om hur man höjer elevernas resultat med IKT i undervisningen!
Vad tycker ni andra? Vad krävs för att höja statusen i läraryrket?
Jag tycker att det är olyckligt att många skolpolitiker och skolledare vill "låsa in" lärarna i skolan igen genom 40-timmarsvecka. De flesta andra akademikeryrken låter istället de anställda få mer flexibel arbetstid, möjlighet att arbeta hemifrån osv. Många undersökningar har visat att tillsammas med lön är möjlighet till flexiblare arbestid sådant som verkligen är viktigt för välutbildad arbetskraft. Det känns konstigt att skolan går i motsatt riktning mot övriga arbetslivet. Dessutom är ju självklart lönen väldigt viktig liksom möjlighet till karriär. Jag tycker att regeringens satsning på lektorstjänster i skolan är väldigt viktig. Är du en duktig lärare som brinner för ditt ämnne och undervisning finns ingen möjlighet till "karriär". "Hellre lektor än rektor" som vi i Skövdegänget skämtade om på Facebook häromdagen. Rektorsjobbet är säkert väldigt utvecklande och spännande (och svårt) men om man älskar att undervisa och brinner för sitt ämne/sina ämnen så kanske inte rektorsjobbet är helt rätt... Idag finns inte så många andra karriärvägar i skolan än att bli skolledare.
Jag tror att många skulle vilja börja om de får komma till en skola och se hur spännande och intressant det är att arbeta med ungdomar. Praktiken kanske inte alltid är så lyckad eller så är den inte tillräcklig. Jag tror att ökad datortäthet ger ökad status för yrket. Det går lättare att göra verklighetsförankrade uppgifter vilket gör att både elever och lärare blir mer engagerade och hela skolsituationen blir mer meningsfull för ungdomarna. Jag har fler kollegor som har varit ute i näringslivet och som har återvänt till skolvärlden just för att den känns mer meningsfull. Skicka gärna lärarstuderande till mig på Brunns skola så ska jag inspirera dem.
Härligt Cecilia!
din positiva inställning är viktig och även jag tror att en ökad datortäthet, internet och användningen av nya medier i skolan gör att eleverna känner att uppgifter och innehåll blir mer verklighetsförankrat för dem. Lärare får både lättare att visa vad de gör och lära av varandra och utveckla kvalitén på undervisning och lärande.
Skicka en kommentar