Digital kompetens efterfrågas av dagens studenter

Framtidens högskola  - öppen och gratis för alla eller en elitsatsning?
 

Är IT i högre utbildning en ickefråga för regeringen?
Den svenska högskolan har hamnat på efterkälken. För trots att allt fler studenter väljer att läsa på distans (en 100% ökning på 10 år) och trots att några mindre högskolor kommit långt med att utveckla modeller för flexibel utbildning så ligger svensk högskola generellt "ljusår" efter sin omvärld när det gäller att använda IT som stöd för lärande. Varför är det så?

Universitet och högskolor finns inte alls med i regeringens skrift It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N2011.12 (pdf 2,1 MB) som kom för knappt ett år sedan! Detta påpekade den moderate riksdagspolitiker som inledningstalade på konferensen "Next Generation Learning" i Falun. Marita Hillges, rektor vid Högskolan Dalarna tror inte att detta ligger högt upp på regeringens agenda. Tre rektorer har ställt frågan i en insändare i SULFs tidning Universitetsläraren .  Frågan är hur Utbildningsdepartementet kunde missa att ta upp den högre utbildningen i en digital strategi för Sverige.

Anna.Karin Hatt svarar att det beror på högskolans självständighet (autonomi). Är detta inte ett alltför enkelt sätt för regeringen att smita från sitt ansvar för att nästa generation får en relevant utbildning som stärker Sveriges framtid?

LIKA-projektet "i hamn"

Ett 7-årigt projekt för att stärka den digitala kompetensen i lärarutbildningen har just avslutats. En del av erfarenheterna i LIKA-projektet kan du läsa om i boken Digital kompetens i lärarutbildningen - ett integrationsperspektiv som lanseras på årets bokmässa denna vecka. Tillsammans med Mittiprickteatern producerades även en film ITakt med samtiden och en filmhandledning.



På detta sätt hoppas LIKA-projektet kunna bidra till fruktbara diskussioner om vad som krävs för att nya sätt att undervisa och lära på ska få genomslag i svensk lärarutbildning och i svensk högskola. Projektet har delfinasierats av KK-stiftelsen.

Minskade resurser löses inte med mer IT 

Det system för högskolans resurstilldelning som infördes 1993 har i praktiken inneburit att resurserna till högskolan strypts så mycket att det nu inte finns pengar för den omställning som behövs till ett mer flexibelt och effektivt sätt att undervisa på. Problemet med minskade resurser löses inte med mer IT  utan initialt krävs omfattande satsningar vid varje lärosäte både på infrastruktur, utrustning och lärarfortbildning om inte kvalitén på utbildningen ska påverkas negativt inom kort. Vem förväntas stå för dessa investeringar - näringslivet?

Dagens studenter är inte heller en homogen grupp 19-åringar.  Var femte student har barn och vare fjärde student väljer redan nu att läsa på distans - en ökande och global trend. Många fortsätter att utbilda sig hela livet genom fristående kurser. I Norge, Finland, Danmark men också Tyskland, Österrike, Italien, Spanien, Grekland och Portugal har därför universiteten utvecklat ett omfattande virtuellt stöd till sina campuskurser.

Utbildning på export kan ge nya jobb för akademiker
Det finns ett oerhört stort globalt behov av högkvalitativ utbildning som är flexibel. I engelskspråkiga länder som Storbritannien (inkl f d kolonier), USA, Australien, Nya Zeeland och Canada har flexibel högskoleutbildning  länge varit en stor och viktig exportvara, som skapat nya jobb för högutbildade och i hög grad bidragit till landets BNP och välstånd. Det har universitet som Stanford, MIT, Harvard och Berkley tagit fasta på. Ett resultat av detta är Coursera - ett annat är  edX som båda erbjuder gratis utbildning. Konsekvenserna beskrivs bl a av BBC.s Sean Coughlan i Top universities put their reputation online. Det enda nya är egentligen att det nu är gratis för studenten att delta.  Inkomsterna kommer från annat håll.

Nytändning för e-lärande
Det är examination och handledning av studenter som högskolan kan ta betalt för i den nya modell som växer fram internationellt- inte  för innehållet. Utbildning med avancerat IT-stöd skulle kunna utvecklas till en betydande exportvara även för Sverige och resultera i att fler jobb för unga akademiker.
Men då måste avgifterna för studenter utanför EU bli konkurrenskraftiga och svenska lärare uppmuntras att utveckla och dela med sig av sitt kursmaterial (t ex med någon Creative Commons-licens)  samt få ett erkännande från arbetsgivaren för annat än sina forskningsmeriter. Här skiljer sig förutsättningarna för högskolans lärare  och lärare i  grund- och gymnasieskolan.i grundskolan uppmuntras lärarna idag att integrera IT och att dela med sig till sina kollegor.

Nu är dom här igen

Skolan har startat. Eleverna är tillbaka och årets studenter har anlänt till KTH. Även om våra nätkurser ges året om, så är det alltid lika roligt när lokalerna återigen sjuder av liv efter sommaruppehållet.

Kommer det att se likadant ut på högskolan om 10-15 år undrar vi, eller studerar alla via nätet då?

På Stanford börjar just nu en klass med över hundratusen studenter som ska lära sig att programmera robotar. Lärarna Sebastian Thrun och Peter Norvig utnyttjar resultat från den senaste pedagogik- och hjärnforskning. Först visas korta filmade föredrag vilka genast efterföljs av några snabba frågor om innehållet. På så sätt blir inlärningen mer effektiv visar ny forskning. Eleverna får därefter föreslå egna frågor och rösta om vad lärarna ska besvara på lektionerna. Kursen heter "Introduktion till artificiell intelligens” och är en internetbaserad gratisversion (en MOOC) av den kurs de samtidigt ger för cirka 200 studenter på Stanford.

Hela 104 757 personer hade skrivit in sig i förra veckan och nu är det ännu fler. Universitetsvärlden och media följer nu "experimentet" med spänning. I filmen nedan och i Karin Bojs intressanta artikel i DN finns mycket att fundera över.

Är det så här det kommer att se ut framöver?

.

För dig som ska börja tillämpa de nya läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan, vilka började gälla 1 juli 2011 är det också mycket att tänka på just nu. Skolverket har därför tagit fram ett antal ämnesfilmer som kan användas som inspiration av dig eller som ett kompetensutvecklingsstöd för alla lärare på skolan. Efter att ha tittat på några undrar vi varför så lite sägs i filmerna om möjligheterna att använda IKT som stöd för lärprocessen. På DiU-konferensen "Framtidens lärande" i maj berättade Skolverket hur viktigt de ansåg det var att lärare använde den nya teknikens möjligheter för att hjälpa elever att uppnå kunskapsmålen. Varför visar man då inte exempel på detta i sina filmer?

Vill du veta hur IT kan stärka undervisning följ då iTEC-projektet.- EU:s hittills största forsknings- och utvecklingssatsning om IKT i skolan. Forskare, lärare och politiker från 12 europeiska länder samarbetar för att hitta nya smarta pedagogiska lösningar. Sverige är inte med på nationell nivå men 13 västsvenska kommuner har nyligen knutits till projektet. Ett exempel på scenario man redan tagit fram för att inspirera lärare handlar om hur man kan värdera informell kunskap i grundskolan och många fler exempel är på gång.

Använder du mobil teknik i din undervisning?

Om inte borde du kanske fundera på varför du inte gör det nu när alla har en mobil i fickan, textmeddelanden oftast är gratis och det finns bra "appar" som kan stödja lärande och undervisning.

Att mobilen blivit en så viktig del i studenters och elevers liv borde få fler lärare att omvärdera det sätt man undervisar på.

Discovery Education tipsar om olika gratisverktyg för smarta mobiler (som iPhones och Android-telefoner) och visar hur de kan användas i undervisningen. Filmen är visserligen nästan ett år gammal nu, men tipsen är fortfarande aktuella. Vi hittade videon via Torun Elgebäcks blogg där hon också skriver att hon har testat att använda mobiler för att rösta med. Polleverywhere.com är ett av de gratisverktyg som visas i videon. med detta kan du skapa en flervalsfråga och be andra att rösta eller be dem skriva ett fritextsvar på en fråga du ställt så visas svaren vartefter de skickas in. "Om frågan får många svar blir det roligt att se hur det ändras eftersom svaren visas i i realtid" skriver Torun. Kan detta vara något att pröva i höst?

Vilka andra användningsområden ser du för mobiler i undervisningen? (Eller är mobilen fortfarande "förbjuden" på din skola?) Kommentera eller skriv ett eget blogginlägg!



Discovery Education har fler videos med tips på bra Web 2.0 verktyg för lärare. Discovery Education (del mediajätten som driver Discovery Channel) har ett stort utbud av digitala lärresurser som skolor kan prenumerera på(alla på engelska) varav några är öppna för alla. Testa filmerna om Leonardi da Vinci och om insekters liv samt en matematik"applet" som visar olika funktioners grafer.

Kan strålande toner på KTH öka lusten att lära?

Nu har diskjockeyn Axel Boman samarbetat med kärnfysiker på KTH och omvandlat joniserad strålning till musik. Kanske är de först i världen med att göra detta.

Musikprogrammet som du kan skapa egen musik med hittar du på KTH:s hemsida: http://www.nuclear.kth.se/radioactiveorchestra/. Det är gratis och tillgängligt för alla. Målet är att genom lustfyllda och kreativa aktiviteter kunna inspirera även den mest omotiverade eleven att vilja intressera sig för teknik och naturvetenskap, eftersom Sverige behöver fler ungdomar som väljer att läsa teknik. Videon nedan visar ett exempel på vad man kan göra med programmet.



Testa och berätta vad du tycker! Kan det här vara något för skolans fysiklektioner eller är det bara ett villospår?

Så här säger några av KTHs forskare om idén bakom projektet att skapa musik med hjälp av 3175 radioaktiva isotoper.

Google + växer med en miljon besökare per dag

I sommar har Google på allvar tagit upp kampen med Facebook och Twitter.

De flesta användarna av "Google +" kommer idag från länder utanför USA och många svenskar testar just nu Beta-versionen. Kanske har du redan fått ett meddelande från någon du känner som har ett "Google +"-konto. Då kan du be dem bjuda in dig. Om inte, kan du ställa dig på kö hos Google så skickar de ut ett testkonto så fort det blir din tur.

Google + är väldigt likt Facebook i strukturen. Som Facebook-användare har du inga som helst svårigheter att hitta var saker och ting ligger. Tröskeln för att komma igång är minimal om man har en närvaro i Googles andra tjänster. Din Google profil (om du har en) är färdigimporterad och klar och har du sparat dina bilder i Picasa så kommer de också upp automatiskt. Använder du g-mail och har din kontaktlista där så behöver du inte göra mycket för att komma igång - allt finns där redan.



Google har en uppsjö av tjänster i sin portfölj, men att lyckas knyta ihop dessa har tidigare visat sig vara mycket svårt. Några mindre lyckade projekt i färskt minne är Google Wave och Google Buzz (ett alternativ till Twitter). Men, vem vet - kanske har man äntligen lyckats :) . Google har visat att de både har långsiktighet och "muskler" och många letar också efter alternativ till Facebook.

Det största problemet med Facebook är det faktum att det där är svårt att bestämma vem som ska ska få se vad. Ska din blivande chef eller mamma kunna läsa om vad du och dina kompisar gjorde på helgen? Vill du verkligen tråka ut dina närmaste vänner med dina jobbrelaterade länktips? Och hur gör du med de elever/studenter som vill vara vän med dig på Facebook? Ska alla få se samma sak? Visst kan du skapa grupper och vänlistor, men Facebook har gjort det ganska krångligt att finjustera och så har vi ju deras upphovsrättspolicy, som många retar sig på.

I Google + finns det en riktigt bra funktion som kallas "Circles"(eller "Kretsar" på svenska) vilken löser detta problem åt dig. Den är så löjligt enkelt och logisk att det går av bara farten och tar bara några få minuter att kategorisera ett 100-tal kontakter med deras "drag & drop-funktion".

En annan användbar funktion heter "Sparks" eller "Gnistor". Sparks är som en kombination av Google News, Twingly Bloggsök och Twitters hashtags. Här kan du enkelt lägga till dina intressen, som sedan blir som live-sökningar och ger dig ett ständigt uppdaterat flöde med de taggar du knappar in. Tjänsten verkar mer användbar än att prenumerera på RSS-flöden.

Ytterligare en bra funktion i Google + är "Hangouts" eller "Träffpunkter". Man klickar på "Hangout" och sen hänger man i ett särskilt video-rum - en grupp-video-funktion lite som Skype och betydligt bättre än Facebooks chatfunktion eller "Chatroulette", som många testat. Vi kan direkt se flera användningsområden för videochattar i utbildning och för livslångt lärande. Det blir t ex enklare och roligare att samarbeta med andra kursdeltagare eller kompisar och du kan få svar direkt om du kört fast eller undrar över något.

Vad tror du - Har Google + möjlighet att på sikt gå om eller ersätta Facebook?
Vilka fördelar & nackdelar jämfört med t ex Facebook kan du se redan nu?

Så här säger Peter Ellwe, en av våra kursdeltagare, som nyligen videobloggat om sina erfarenheter av Google + .

Vill du veta hur tekniken fungerar?

Titta då på när Bill Hammack plockar isär en hårddisk, en kaffebryggare eller en LCD-skärm på sajten engineerguy.com. Där hittar du många korta, populärvetenskapliga föreläsningar på video som förklarar principerna bakom t ex glödlampan, hårddisken, LCD-skärmen, mobilen, tändstickan och transistorn.

Med sin långa erfarenhet inom teknisk journalistik vill Bill Hammack visa på nätets möjligheter att göra teknik och naturvetenskap mer tillgänglig för alla (gärna med ett inslag av humor). Filmerna kan användas som ett komplement till undervisningen både i skolan och på högskolenivå. Alla filmer har Creative Commons licenser och får därför kopieras och användas av lärare och studenter. Till varje film finns även en textversion av manuset för den som har svårt att hänga med i engelskan. Vill du kan du också själv skapa en svensk översättning via en särskild hemsida så publicerar Bill den på sin YouTube-kanal. Nedan ser du ett exempel där han visar hur en LCD-skärm fungerar.

Hur tycker du att IT ska användas i skolan ?

Missa inte detta tillfälle att påverka! Redan i våras uppmanade IT-minister Anna-Karin Hatt och statssekreterare Marita Ljung Sveriges lärare och elever att bidra med sina erfarenheter och idéer kring hur IT och datorer kan användas för att underlätta lärande och undervisning i skola och högskola. Tyvärr har väldigt få lärare och skolledare uppmärksammat detta, vilket vi tycker är synd. Vi vill därför uppmana dig som går eller har gått KTH:s kurser att bidra med dina erfarenheter och idéer, nu innan det är för sent!

Vad tycker du? Vilka är de viktigaste utmaningarna i en nationell it-strategi när det gäller skola och utbildning? Se klippet och skriv sedan ett inlägg i frågan på regeringens forum: "En digital agenda för Sverige".