Utbildningstrender 2013 och 2012

Ett nytt år, 2013 har just inletts. Mycket talar för att användningen av öppna lärresurser kommer att ta fart ordentligt under 2013. UNESCO:s Paris OER Declaration och att EU lanserade sin Rethinking Education strategy före jul, där ett av målen är att öppna upp utbildningen inom EU, visar på detta. Även Lunds universitet ska utreda möjligheterna att starta öppna utbildningar. Vi passade på att intervjua Dave Cormier och Helen Keegan när de besökte Stockholm i oktober om deras erfarenheter av öppna lärresurser (OER) och öppen utbildning.



Dave, som är chef för “Web Communication and Innovations” vid University of Prince Edward Island var den som myntade termen MOOC 2008 som svar på en öppen nätkurs designad och ledd av George Siemens associate director, Technology Enhanced Knowledge Research Institute vid Athabasca University, Stephen Downes från National Research Council and Connective Knowledge. (Canada).

2012 års utbildningstrender

Om vi för ett ögonblick ser tillbaka på det år som just passerat och de trender vi såg växa sig starka under 2012 ser vår lista ut så här:

1. MOOCs

Massive Open Online-Courseseller MOOCs spreds sig som en tsunami inom högre utbildning under 2012 och skapade rubriker världen över(utom möjligtvis i Sverige). Men MIT och Harvard (edX) gör det redan och start-ups som Udacity och Coursera har lockat flera av de stora prestigeuniversiteten att ansluta sig till dem. Allt började med en öppen kurs i Artificiell intelligens vid universitetet i Stanford vilken lockade 160.000 deltagare från hela världen (varav 30.000 fullföljde kursen och några av de bästa sedan anställdes av Google). Nu letar man efter olika framtida betalningsmodeller och möjligheter att få sina kunskaper från en MOOC validerade. Planer finns på att starta ett stort antal nya MOOCs under 2013.

2. Virtuella konferenser och seminarier

Vi såg både ett ökat intresse för och ett ökat antal erbjudanden om virtuella konferenser och webbaserade seminarier (webinars) poppa upp inom utbildningssektorn, t ex vårt egen webinarserie OER - öppna möjligheter för lärande som samlade många deltagare. Fysiska konferenser och seminarier kommer sannolikt inte att försvinna, men virtuella motsvarigheter är alltför lockande ur miljö-, kostnads-, bekvämlighets- och logistisk synvinkel för att inte växa dramatiskt. Tekniken har också blivit betydligt robustare och mer lättanvänd. Dessa verktyg gör det också möjligt att spela in och distribuera materialet till en större publik efter konferensen.

3. Flipped classroom

Idén om ett "omvänt" (flippat) klassrum lanserades först av Salman Khan, vid Khan Academy och fick sedan stöd av Bill Gates med flera. I korthet innebär modellen att lärare spelar in sina genomgångar av det centrala innehållet uppdelat på mindre bitar och gör det tillgängligt online i förväg, t ex som en podcast eller webinar. Klassrumstiden används sedan till laborationer, räkneuppgifter och övningar samt för djupare diskussioner och kollaborativt lärande tillsammans med studiekamrater och lärare. De flesta goda exemplen under året har kommit från högstadiet och gymnasiet (K12) t ex fysikläraren Daniel Barker vid Norra Real i Sverige och Mikael Bondestam, data- och matematikläraren vid Polhemskolan i Gävle. Det omvända klassrummet är en idé som kommer att få konsekvenser för både konferenser, seminarier, webbseminarier inom högre utbildning samt för vuxenutbildning och andra populära former av livslångt lärande.

4. Socialt lärande

Socialt lärande är inte ett nytt koncept, men den utbredda användningen av sociala medier har påverkat både lärande och undervisning. Under 2012 har den kritiska massa uppnåtts som behövs för att vi nu kan tala om ett paradigmskifte - då människor använder olika sociala kontakter och verktyg för att stödja sin inlärning utan att ens tänka på det. Utbildningsorganisationer

måste därmed fundera noga på hur de kan upprätthålla en meningsfull närvaro i sociala medier som Facebook, YouTube, Twitter och LinkedIn men också i potentiella deltagares personliga lärandenätverk (PLNs)
såsom t ex Dela och Skolchatt.

5. Mobilt lärande

Smarta mobiler finns numera nästan i varje ficka. Om du inte har haft några seriösa funderingar ännu - och helst själv testat hur olika mobila enheter kommer att påverka din organisation, din undervisning och dina elevers/ studenters lärande - är det bäst att starta nu. Dina elever/studenter använder sig dagligen av en mängd olika mobila enheter som surfplattor, smartphones och laptops för att kontakta sina kurskamrater och vänner, för att söka och skicka information, flytta pengar, titta på videor, spela spel, lyssna på podcasts, fotografera,dela bilder och filma men också för att ta del av kursmaterial och svara på inlämningar och bedömningar. Surfplattan har fått ett enormt genomslag som redskap för lärande, framför allt i de lägre åldrarna och i förskolan. Projektet att skriva sig till läsning med iPads är ett exempel, men det finns många fler. Mängden appar som underlättar lärande och undervisning har ökat exponentiellt under 2012, en trend som säkert håller i sig. Några av de bästa hittar du på Skolappar.nu .


6. Öppen utbildning
Jag har redan nämnt en form av öppen utbildning ovan - MOOCs - men trenden är mycket större än några ”mega”kurser från ett antal topprankade universitet i USA. En "öppen utbildning" i dess rena form innebär inte enbart att utbildningen är gratis för deltagarna och att vem som helst kan delta. Det betyder också att kursmaterialet är öppet och gratis (Open Educational Resources OER) och att den som vill även har möjlighet att remixa d.v.s. ändra innehållet, ta bort eller lägga till det man saknar och sedan återanvända och distribuera detta. Öppen utbildning handlar framför allt om att dela med sig av sitt kunnande så att även personer som inte har råd eller möjlighet att studera kan ta del av det samlade expertkunnandet inom området via internet var man än befinner sig. Daphne Koller, beskriver detta i sitt intressanta TED Talk (Daphne är en av personerna bakom Courseras pedagogiska idé).

Att vi inte alltid startar från noll utan bygger vidare på vad andra redan skapat är viktigt. Rätt använt kan öppen utbildning och öppna lärresurser därför bli ett kraftfullt verktyg för att sprida kunskap och skapa jämlikhet på en global marknad samt ge en verklig pedagogisk effekt som i förlängningen kan leda till minskad fattigdom och ett ökat samarbete mellan människor i olika länder. Denna intervju med Terry Anderson ger en bra bild av dagsläget och de orosmoln som ändå finns.

Interview with Terry Anderson - LE@D, Universidade Aberta från LE@D - Universidade Aberta på Vimeo.
 

7. Neurovetenskap

Foto: avindgrover CC-BY Flickr
Läs recension av app

Under de senaste årtiondena har vi lärt oss otroligt mycket mer om hur den mänskliga hjärnan fungerar. Naturligtvis har denna kunskap påverkat hur vi tänker kring lärande och undervisning- Även om det fortfarande finns gott om desinformation, feltolkningar, och felaktiga tillämpningar av neurovetenskapliga principer verkar det oundvikligt att både lärare och utbildningsanordnare måste hålla sig uppdaterade på vad dagens forskning vet om hur den mänskliga hjärnan fungerar. Forskning har t ex visat att hjärnan fortsätter att vara plastisk och förändras under hela livet och att socialt och emotionellt lärande i en positiv miljö är extra viktigt för att utveckla hjärnan. Vad innebär detta för att vi ska kunna fortsätta leverera intressanta och berikande utbildningar?

8. Content Marketing

Hela idén bakom Content Marketing är att ge bort värdefullt innehåll för att i framtiden kunna locka användare att prenumerera på olika betaltjänster och erbjudanden från dig. Huvuddelen av denna typ marknadsföring består idag av marknadsföring av olika typer av pedagogiskt innehåll.

9. Alternativ validering

Graderade betyg har länge varit standard vid bedömningen av resultat inom högre utbildning medan certifiering använts för validering av fort- och vidarebildning. Certifiering spelar numera en allt större roll och med framväxten av standardbaserade certifieringsprogram, kan vi förvänta oss att trenden håller i sig. Särskilt inom tekniska yrken som systemvetare, programmerare, databas- och nätverksspecialist, men också inom vissa delar av vård- och tjänstesektorn, kan certifiering få en allt större betydelse för möjligheterna att få jobb i en öppen, global och informellt lärande värld.

10. Självstudier

Många av de trender som redan konstaterats ovan har skapat en miljö där vi har ett stort antal spännande alternativ när det gäller att delta i livslångt lärande. Samtidigt kan alla dessa möjligheter kännas överväldigande och förvirrande och det är inte heller säkert att ”gemene man” är beredd att delta i ett effektivt virtuellt livslångt lärande. Ska detta bli verklighet behövs olika typer av filter och även personer som kan välja ut och presentera ett innehåll på ett aptitligt och lättillgängligt sätt –  curatorer av utbildning.

Vi behöver även verktyg (stora algoritmer, meta-taggning och databaser) som hjälper oss att hitta det vi söker bland alla hundratals miljoner öppna lärresurser som finns. Spindeln är ett sådant verktyg för den svenska marknaden. Det behövs också fler digitala lärresurser som är särskilt anpassade för självstudier på olika nivåer, som den datakurs och de appar i matematik som Shimon Schocken berättar om i sitt TED Talk (där han även ifrågasätter den rådande trenden att mäta och betygsätta allt lärande).

11. Egen-publisering

Möjligheterna att skapa och distribuera innehåll är idag enorma. Samtidigt verkar traditionella bokförlag vara på randen till kollaps. Alla som vill kan numera publicera sig offentligt, inte bara via förlagen och i bokform. Ämnesexperter och alla andra som är intresserade av att dela med sig av sitt kunnande och vill underlätta livslångt lärande kan genom att blogga, twittra, dela bilder, ljud- och filmklipp i olika sociala medier eller skapa e-böcker med olika appar, publicera sig globalt. Kombineras detta med självstudiefenomenet så upptäcker man att spelplanen har förändras i grunden.

12. BIG data och learning analytics

Det går inte att sätta samman en trendlista för 2012 utan att nämna utnyttjandet av den stora datamängd som vi internetanvändare dagligen genererar. Vad det innebär att olika organisationer samlar in och analyserar BIG data är något vi säkert kommer att debattera till leda under 2013. I ena änden finns globala organisationer som Google, Facebook, Microsoft, Amazon och Apple som alltmer kommer att utnyttja sin dominerande ställning (oavsett om de inser det ännu eller inte) för att få veta mer om vad som är populärt, vad som skulle kunna bli nästa trend och kanske det viktigaste, vad som faktiskt påverkar oss. Ur ett användarperspektiv kommer vi kanske att få se verktyg som hjälper oss manipulera, navigera, och fokusera på det innehåll som intresserar oss och att det leder fram till bättre lärande och fler berikande upplevelser på nätet. Både under EDUCASE 2012  och  LAK12  diskuterades learning analytics möjligheter. Men är denna trend ett hot mot den personliga integriteten och finns det risk att mindre framgångsrika pedagogiska metoder cementeras enbart för att de är lätta att mäta?