Den 5 februari mellan 14:00-15:00, dvs om 2 veckor hålls nästa kostnadsfria webbinar om OER. Denna gång handlar det om öppen utbildning och de globala utmaningar som högskolan nu står inför. Organisationer
som UNESCO, OECD och Europeiska Kommissionen diskuterar idag strategier
och policies för främjande av användning och framtagning av öppna
lärresurser, för att utveckla en kultur och praktik kring öppen
utbildning. UNESCO fastslog en deklaration om Open Educational Resources (OER)
vid en konferens för alla medlemsstater i Paris 2012. Medlemsstaterna
uppmanades att utarbeta nationella strategier för öppen utbildning och
främjande av OER. Europeiska Kommissionen ger sitt stöd till OER genom
det nya initiativet Opening up education.
I detta webbseminarium kommer du att få lyssna till följande strategiska
nyckelpersoner inom den internationella OER-rörelsen:
Professor Jan Pawlowski,
Professor Rory McGreal (Athabasca University, Canada, UNESCO/COL Chair, Open Educational
Resources) kommer att beskriva den globala utvecklingen och de
viktigaste faktorerna för implementering av OER och mot en öppen
utbildningskultur inom högre utbildning.
Professor Jan Pawlowski (Jyväskylä university, Finland) presenterar det nya nordiska initiativet Nordic OER alliance och reflekterar kring det europeiska ministermötet som hölls i Oslo december 2012, där OER var en av huvudfrågorna.
Jan Hylén, analytiker, projektledare, författare och
föreläsare, har skrivit flera rapporter om OER för UNESCO och OECD kommer att beskriva den globala utvecklingen ur ett svenskt perspektiv.
Anaytiker Jan Hylén
Några av de frågor som kommer att beröras är:
Hur kan användningen av öppna lärresurser få acceptans och bli en naturlig del inom högre utbildning i Sverige?
Hur kan en god praxis och öppenhetskultur främjas?
Hur kan nordiska universitet samverka kring OER-utveckling?
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. Läs mer
Länk till mötesrummet kommer att mailas ut till alla anmälda 1-2 dagar före seminariet. Webbinariet hålls på engelska. ANMÄL DIG HÄR!Föranmälan krävs
Ett nytt år, 2013 har just inletts. Mycket talar för att användningen av öppna lärresurser kommer att ta fart ordentligt under 2013. UNESCO:s Paris OER Declaration och att EU lanserade sin Rethinking Education strategy före jul, där ett av målen är att öppna upp utbildningen inom EU, visar på detta. Även Lunds universitet ska utreda möjligheterna att starta öppna utbildningar. Vi passade på att intervjua Dave Cormier och Helen Keegan när de besökte Stockholm i oktober om deras erfarenheter av öppna lärresurser (OER) och öppen utbildning.
Om vi för ett ögonblick ser tillbaka på det år som just passerat och de trender vi såg växa sig starka under 2012 ser vår lista ut så här:
1. MOOCs
Massive Open Online-Courseseller MOOCs spreds sig som en tsunami inom högre
utbildning under 2012 och skapade rubriker världen över(utom möjligtvis i Sverige). Men MIT och Harvard (edX) gör det redan och start-ups som Udacity och Coursera har lockat flera av de stora prestigeuniversiteten att ansluta sig till dem. Allt började med en öppen kurs i Artificiell intelligens vid universitetet i Stanford vilken lockade 160.000 deltagare från hela världen (varav 30.000 fullföljde kursen och några av de bästa sedan anställdes av Google). Nu letar man efter olika framtida betalningsmodeller och möjligheter att få sina kunskaper från en MOOC validerade. Planer finns på att starta ett stort antal nya MOOCs under 2013.
2. Virtuella konferenser och seminarier
Vi såg både ett ökat intresse för och ett ökat antal erbjudanden om virtuella
konferenser och webbaserade seminarier (webinars) poppa upp inom utbildningssektorn, t ex vårt egen webinarserie OER - öppna möjligheter för lärande som samlade många deltagare. Fysiska konferenser och seminarier kommer sannolikt inte att försvinna, men virtuella motsvarigheter är alltför lockande ur miljö-, kostnads-, bekvämlighets- och logistisk synvinkel för att inte växa dramatiskt. Tekniken har också blivit betydligt robustare och mer lättanvänd. Dessa verktyg gör det också möjligt att spela in och distribuera materialet till en större publik efter konferensen.
3. Flipped classroom
Idén om ett "omvänt" (flippat)
klassrum lanserades först av Salman Khan, vid Khan Academy och fick sedan stöd av Bill Gates med flera. I korthet innebär modellen att lärare spelar in sina genomgångar av det centrala innehållet uppdelat på mindre bitar och gör det tillgängligt online i förväg, t ex som en podcast eller webinar. Klassrumstiden används sedan till laborationer, räkneuppgifter och övningar samt för djupare diskussioner och kollaborativt lärande tillsammans med studiekamrater och lärare. De flesta goda exemplen under året har kommit från högstadiet och gymnasiet (K12) t ex fysikläraren Daniel Barker vid Norra Real i Sverige och Mikael Bondestam, data- och matematikläraren vid Polhemskolan i Gävle. Det omvända klassrummet är en idé som kommer att få konsekvenser för både konferenser, seminarier, webbseminarier inom högre utbildning samt för vuxenutbildning och andra populära former av livslångt lärande.
4. Socialt lärande
Socialt lärande är inte ett nytt koncept, men den utbredda användningen av sociala medier har påverkat både lärande och undervisning. Under 2012 har den kritiska massa uppnåtts som behövs för att vi nu kan tala om ett paradigmskifte - då människor använder olika sociala kontakter och verktyg för att stödja sin inlärning utan att ens tänka på det. Utbildningsorganisationer
måste därmed fundera noga på hur de kan upprätthålla en meningsfull närvaro i sociala medier som Facebook, YouTube, Twitter och LinkedIn men också i potentiella deltagares personliga lärandenätverk (PLNs)
såsom t ex Dela och Skolchatt.
5. Mobilt lärande
Smarta mobiler finns numera nästan i varje ficka. Om du inte har haft några seriösa funderingar ännu - och helst själv testat hur olika mobila enheter kommer att påverka din organisation, din undervisning och dina elevers/ studenters lärande - är det bäst att starta nu. Dina elever/studenter använder sig dagligen av en mängd olika mobila enheter som surfplattor, smartphones och laptops för att kontakta sina kurskamrater och vänner, för att söka och skicka information,
flytta pengar, titta på videor, spela spel, lyssna på podcasts,
fotografera,dela bilder och filma men också för att ta del av kursmaterial och svara på inlämningar och bedömningar. Surfplattan har fått
ett enormt genomslag som redskap för lärande, framför allt i de lägre åldrarna och i förskolan.
Projektet att skriva sig till läsning med iPads är ett exempel, men det finns många fler. Mängden appar som underlättar lärande och undervisning har ökat exponentiellt under 2012, en trend som säkert håller i sig. Några av de bästa hittar du på Skolappar.nu .
6. Öppen utbildning
Jag har redan nämnt en form av öppen utbildning ovan - MOOCs - men trenden är
mycket större än några ”mega”kurser från ett antal topprankade universitet i
USA. En "öppen utbildning" i dess rena form innebär inte enbart att utbildningen är gratis för deltagarna och att vem som helst kan delta. Det betyder också att kursmaterialet är öppet och gratis (Open Educational Resources OER) och att den som vill även har möjlighet att remixa d.v.s.
ändra innehållet, ta bort eller lägga till det man saknar och sedan
återanvända och distribuera detta. Öppen utbildning handlar framför allt om att
dela med sig av sitt kunnande så att även personer som inte har råd eller
möjlighet att studera kan ta del av det samlade expertkunnandet inom området
via internet var man än befinner sig. Daphne Koller, beskriver detta i sitt intressanta TED Talk (Daphne är en av personerna bakom Courseras pedagogiska idé).
Att vi inte alltid startar från noll utan bygger vidare på vad andra redan skapat är viktigt. Rätt använt kan öppen utbildning och öppna lärresurser därför bli ett kraftfullt verktyg för att sprida kunskap och skapa jämlikhet på en global marknad samt ge en verklig pedagogisk effekt som i förlängningen kan leda till minskad fattigdom och ett ökat samarbete mellan människor i olika länder. Denna intervju med Terry Anderson ger en bra bild av dagsläget och de orosmoln som ändå finns.
Under de senaste årtiondena har vi lärt oss otroligt mycket mer om hur den
mänskliga hjärnan fungerar. Naturligtvis har denna kunskap påverkat hur vi
tänker kring lärande och undervisning- Även om det fortfarande finns gott om
desinformation, feltolkningar, och felaktiga tillämpningar av
neurovetenskapliga principer verkar det oundvikligt att både lärare och utbildningsanordnare måste hålla sig uppdaterade på vad dagens forskning vet om hur den mänskliga hjärnan fungerar. Forskning har t ex visat att hjärnan fortsätter att vara plastisk och förändras under hela livet och att socialt och emotionellt lärande i en
positiv miljö är extra viktigt för att utveckla hjärnan. Vad innebär detta för att vi ska kunna fortsätta leverera intressanta och berikande utbildningar?
8. Content Marketing
Hela idén bakom Content Marketing är att ge bort värdefullt innehåll för
att i framtiden kunna locka användare att prenumerera på olika betaltjänster
och erbjudanden från dig. Huvuddelen av denna typ marknadsföring består idag av
marknadsföring av olika typer av pedagogiskt innehåll.
9. Alternativ validering
Graderade betyg har länge varit standard vid bedömningen av resultat inom högre
utbildning medan certifiering använts för validering av fort- och vidarebildning.
Certifiering spelar numera en allt större roll och med framväxten av
standardbaserade certifieringsprogram, kan vi förvänta oss att trenden håller i
sig. Särskilt inom tekniska yrken som systemvetare, programmerare, databas- och
nätverksspecialist, men också inom vissa
delar av vård- och tjänstesektorn, kan certifiering få en allt större betydelse
för möjligheterna att få jobb i en öppen, global och informellt
lärande värld.
10. Självstudier
Många av de trender som redan
konstaterats ovan har skapat en miljö där vi har ett stort antal spännande
alternativ när det gäller att delta i livslångt lärande. Samtidigt kan alla
dessa möjligheter kännas överväldigande och förvirrande och det är inte heller
säkert att ”gemene man” är beredd att delta i ett effektivt virtuellt livslångt lärande. Ska detta bli verklighet behövs olika typer av filter och även personer som kan välja ut och presentera ett innehåll på ett aptitligt och lättillgängligt sätt – curatorer av utbildning.
Vi behöver även verktyg (stora algoritmer, meta-taggning och databaser) som hjälper oss att hitta det vi söker bland alla hundratals miljoner öppna lärresurser som finns. Spindeln är ett sådant verktyg för den svenska marknaden. Det behövs också fler digitala lärresurser som är särskilt anpassade för självstudier på olika nivåer, som den datakurs och de appar i matematik som Shimon Schocken berättar om i sitt TED Talk (där han även ifrågasätter den rådande trenden att mäta och betygsätta allt lärande).
11. Egen-publisering
Möjligheterna att skapa och distribuera innehåll är idag enorma. Samtidigt verkar traditionella bokförlag vara på randen till kollaps. Alla som vill kan numera publicera sig offentligt, inte bara via förlagen och i bokform. Ämnesexperter och alla andra som är intresserade av att dela med sig av sitt kunnande och vill underlätta livslångt lärande kan genom att blogga, twittra, dela bilder, ljud- och filmklipp i olika sociala medier eller skapa e-böcker med olika appar, publicera sig globalt. Kombineras detta med självstudiefenomenet så upptäcker man att spelplanen har förändras i grunden.
12. BIG data och learning analytics
Det går inte att sätta samman en trendlista för 2012 utan att nämna utnyttjandet
av den stora datamängd som vi internetanvändare dagligen genererar. Vad det innebär att olika
organisationer samlar in och analyserar BIG data är något vi säkert kommer att
debattera till leda under 2013. I ena änden finns globala organisationer som
Google, Facebook, Microsoft, Amazon och Apple som alltmer kommer att utnyttja
sin dominerande ställning (oavsett om de inser det ännu eller inte) för att få
veta mer om vad som är populärt, vad som skulle kunna bli nästa trend och
kanske det viktigaste, vad som faktiskt påverkar oss. Ur ett användarperspektiv kommer vi kanske att få se verktyg som hjälper oss manipulera, navigera, och fokusera på det innehåll som intresserar oss och att det leder fram till bättre lärande och fler berikande upplevelser
på nätet. Både under EDUCASE 2012 och LAK12 diskuterades learning analytics möjligheter. Men är denna trend ett hot mot den personliga integriteten och finns det risk att mindre framgångsrika pedagogiska metoder cementeras enbart för att de är lätta att mäta?
