Att lära och undervisa i ett nätverkssamhälle

Hur lär sig barn och unga idag? Hur lär du dig själv nya saker? I en intressant debattartikel i DN "Högskolan måste satsa på tänkandets hantverk" menar Mats Lindgren, civilingenjör och ekonomie doktor och vd för analysföretaget Kairos Future, att det är dags för nya tankar i högskolan. Kunskap är bara en råvara. Vi är på väg mot en ekonomi där tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Frågan är om högskolan är redo för detta skifte?

I filmen nedan ger några av dagens mest innovativa forskare och entreprenörer inom utbildningssektorn sin syn på hur framtidens lärande kommer att gestalta sig. Hur väl stämmer det de tar upp med dina egna funderingar och i så fall vad innebär det för dig? 

Vad får du egentligen göra på nätet?

Det är verkligen inte lätt för varken lärare, studenter eller elever att göra rätt i den snårskog av lagar och regler som gäller för användningen av digitalt material i undervisningen. Dessutom finns det skillnader mellan vad lärare i grund- och gymnasieskolan får göra och vad en lärare på högskolans får, eftersom kopieringsavtalen numera ser olika ut. SUHF och Bonus Presskopia kom nämligen inte överens om något nytt avtal för högskolan, vilket innebär att universitetslärare fortfarande INTE får dela ut digitala kopior till sina studenter (men vi kan länka till digitalt material som vi vill studenterna ska ta del av).

Kristina Alexanderson från .SE Webbstjärnan har skapat en ny film som på ett pedagogiskt sätt visar hur du ska göra för att ange källan och följa villkoren för kopiering och bearbetning på rätt sätt enligt Creative Commons.  Om du inte redan vet hur det fungerar så titta gärna på den här filmen först Vad är Creative Commons? innan du tittar på filmen nedan.



Lärarteamet på KTH bevakade Internetdagarna 2012 och särskilt de delar som handlade om skolan. På måndagen diskuterade Carl Heath, Isabella Löwengrip, Eric Fichtelius, Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan på .SE  m fl entreprenöriellt lärande, innovationsförmåga, varför internet i viktigt i skolan och användningen av öppna lärresurser.

På tisdagen öppnade professor Lawrence Lessig från Harvarduniversitetet i USA Internetdagarna 2012 med att poängtera att även om Internet varit en del av vår kultur i 15-20 år nu, så är det fortfarande mycket som inte har anpassats, som till exempel upphovsrätten. Nedan kan du se hela hans mycket intressanta presentation ”A Series of Obvious Points” där han bl a förklarar varför vi alla bör publicera det vi skapar under en Creative Commons-licens (särskilt om din lön finansieras av offentliga medel). Lessig avslutade med att säga att "det pågår ett krig just nu och jag vill inte se en utveckling där vi stämplar en hel generation barn och ungdomar som kriminella". Vilket ansvar har vi som lärare eller föräldrar? Vilket ansvar har förlagens representanter och regeringen?



Lawrence Lessig är en av grundarna till Creative Commons. Det skapades för att visa på gråzonen mellan superfritt material och upphovsrättsskyddat material och efter hans inledning hölls även ett samtal mellan honom och Daniel Westman (forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet) där frågor från publiken om upphovsrätt på nätet diskuterades. Läs mer.

På onsdagen hölls en session med titeln ”Internet öppnar dörren till klassrummet -vad kommer vi att få se?” med Kristina Alexanderson, Eva Lilliestierna, lärare på Tidavadsskolan och Johan Ronnestam, entreprenör och kreatör. Du som inte kunde vara med kan se fler inspelningar från de olika presentationerna på Webbstjärnans blogg.

Hur kan och får jag använda digitalt material i min undervisning?

Chatarina Larsson är universitetsjurist vid 
 Umeå universitet. Ta del av några av hennes
presentationer på universitetets webbplats:
http://www.viper.upc.umu.se/?p=258

Vill du veta mer om hur du kan och får använda digitalt material i din undervisning? Missa inte ITHU:s nästa webbseminarium med Chatarina Larsson, universitetsjurist vid Umeå universitet. Här kan du direkt få svar på dina frågor.

Tid: 28 november 2012, 14.00-15.00

Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect. Läs mer
Observera! Adressen till mötesrummet kommer att mejlas till alla anmälda 1-2 dagar före webbinariet.

Kostnadsfritt. Föranmälan krävs!

Vi kommer att höra:
Chatarina Larson, Universitetsjurist vid Umeå universitet och ledamot i SUHFs förhandlingsgrupp.
Personer vid våra lärosäten som varit engagerade i kopieringsfrågan. Namn kommer inom kort.

Viktiga frågeställningar

• Vad kommer att hända nu?
• Vad är det som hakat sig i förhandlingarna?
• Kommer det nya avtalet att kunna träda i kraft först när den nya upphovsrättslagstiftningen träder i kraft?
• Blir det ett avtal? 
• Vad gäller för tillfället?
• Hur ser det ut i andra länder med digital kopiering? 
• Öppnare egenproduktion på våra lärosäten (OER, e-böcker etc).

Mer information och anmälan.

Digital kompetens efterfrågas av dagens studenter

Framtidens högskola  - öppen och gratis för alla eller en elitsatsning?

Är IT i högre utbildning en ickefråga för regeringen?

Den svenska högskolan har hamnat på efterkälken. För trots att allt fler studenter väljer att läsa på distans (en 100% ökning på 10 år) och trots att några mindre högskolor kommit långt med att utveckla modeller för flexibel utbildning så ligger svensk högskola generellt "ljusår" efter sin omvärld när det gäller att använda IT som stöd för lärande. Varför är det så?

Universitet och högskolor finns inte alls med i regeringens skrift It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N2011.12 (pdf 2,1 MB) som kom för knappt ett år sedan! Detta påpekade den moderate riksdagspolitiker som inledningstalade på konferensen "Next Generation Learning" i Falun. Marita Hillges, rektor vid Högskolan Dalarna tror inte att detta ligger högt upp på regeringens agenda.

Tre rektorer har ställt frågan i en insändare i SULFs tidning Universitetsläraren .  Frågan är hur Utbildningsdepartementet kunde missa att ta upp den högre utbildningen i en digital strategi för Sverige. Anna.Karin Hatt svarar att det beror på högskolans självständighet (autonomi). Är detta inte ett alltför enkelt sätt för regeringen att smita från sitt ansvar för att nästa generation får en relevant utbildning som stärker Sveriges framtid?

LIKA-projektet "i hamn"

Ett 7-årigt projekt för att stärka den digitala kompetensen i lärarutbildningen har just avslutats. En del av erfarenheterna i LIKA-projektet kan du läsa om i boken Digital kompetens i lärarutbildningen - ett integrationsperspektiv som lanseras på årets bokmässa denna vecka.

Tillsammans med Mittiprickteatern producerades även en film ITakt med samtiden och en filmhandledning. Allt finns tillgängligt från KTH:s hemsida om LIKA-projektet färdigt att använda under en Creative Commons-licens



På detta sätt hoppas LIKA-projektet kunna bidra till fruktbara diskussioner om vad som krävs för att nya sätt att undervisa och lära på ska få genomslag i svensk lärarutbildning och i svensk högskola. Projektet har delfinasierats av KK-stiftelsen.

Minskade resurser löses inte med mer IT 

Det system för högskolans resurstilldelning som infördes 1993 har i praktiken inneburit att resurserna till högskolan strypts så mycket att det nu inte finns pengar för den omställning som behövs till ett mer flexibelt och effektivt sätt att undervisa på. Problemet med minskade resurser löses inte med mer IT  utan initialt krävs omfattande satsningar vid varje lärosäte både på infrastruktur, utrustning och lärarfortbildning om inte kvalitén på utbildningen ska påverkas negativt inom kort. Vem förväntas stå för dessa investeringar - näringslivet?

Dagens studenter är inte heller en homogen grupp 19-åringar.  Var femte student har barn och vare fjärde student väljer redan nu att läsa på distans - en ökande och global trend. Många fortsätter att utbilda sig hela livet genom fristående kurser. I Norge, Finland, Danmark men också Tyskland, Österrike, Italien, Spanien, Grekland och Portugal har därför universiteten utvecklat ett omfattande virtuellt stöd till sina campuskurser.

Utbildning på export kan ge nya jobb för akademiker

Det finns ett oerhört stort globalt behov av högkvalitativ utbildning som är flexibel. I engelskspråkiga länder som Storbritannien (inkl f d kolonier), USA, Australien, Nya Zeeland och Canada har flexibel högskoleutbildning  länge varit en stor och viktig exportvara, som skapat nya jobb för högutbildade och i hög grad bidragit till landets BNP och välstånd. Det har universitet som Stanford, MIT, Harvard och Berkley tagit fasta på. Ett resultat av detta är Coursera - ett annat är  edX som båda erbjuder gratis utbildning. Konsekvenserna beskrivs bl a av BBC.s Sean Coughlan i Top universities put their reputation online. Det enda nya är egentligen att det nu är gratis för studenten att delta.  Inkomsterna kommer från annat håll.

Nytändning för e-lärande

Det är examination och handledning av studenter som högskolan kan ta betalt för i den nya modell som växer fram internationellt- inte  för innehållet. Utbildning med avancerat IT-stöd skulle kunna utvecklas till en betydande exportvara även för Sverige och resultera i att fler jobb för unga akademiker.
Men då måste avgifterna för studenter utanför EU bli konkurrenskraftiga och svenska lärare uppmuntras att utveckla och dela med sig av sitt kursmaterial (t ex med någon Creative Commons-licens)  samt få ett erkännande från arbetsgivaren för annat än sina forskningsmeriter. Här skiljer sig förutsättningarna för högskolans lärare  och lärare i  grund- och gymnasieskolan.i grundskolan uppmuntras lärarna idag att integrera IT och att dela med sig till sina kollegor.

Öppet lärande - utmaningar och möjligheter

Webbseminarium om OER 11/10 - Öppet lärande - utmaningar och möjligheter

Det har talats om en "tsunami" inom högre utbildning och flera högt rankade amerikanska universitet bedriver gratis utbildning online på bred front. När de bästa föreläsarna finns tillgängliga för alla helt gratis på internet och när universitets- och högskolekurser finns fritt tillgängliga ett musklick bort – vad gör då studenten, läraren och universitetsledningen? Och vad säger forskaren?

Det är temat för ett nytt webbseminarium, Öppet lärande - utmaningar och möjligheter, som ingår i projektet OER - Öppna möjligheter för lärande som stöds av Internetfonden.

Vi kommer att höra:

• Max Patzauer, studerande, teknisk fysik, KTH
• Ambjörn Naeve, forskare, medieteknik och interaktionsdesign, KTH
• Åsa Bergenheim, rektor vid Karlstads universitet
• Satish Patel, språklärare vid Linnéuniversitetet samt IKT-pedagog vid HumLab, Umeå universitet

De framför sina tankar och idéer kring ämnet. Vi bjuder in alla intresserade att vara med att lyssna, kommentera och ställa frågor via chatten och upptäcka webbinariets möjligheter till öppet kunskapsutbyte.

Tid: 11 oktober 2012, 14.00-15.00
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect.
Observera! Adressen till mötesrummet kommer att mejlas till alla anmälda 1-2 dagar innan webbinariet.

Mer om seminariet samt anmälan

Webbinariet arrangeras av ITHU, .SE, SUNET och nätverket Dela! Det är kostnadsfritt och öppet för alla intresserade. KTH Learning Lab är en av initiativtagarna och arrangörerna bakom serien. Varje månad fram till sommaren arrangerar vi nya spännande och aktuella webbseminarium. Missa inte detta tillfälle att fördjupa dig i några av kursens teman och dela erfarenheter med kollegor runt om i Sverige.

Surfplattor i förskolan

Missade du inslaget 3/10 i SVT (Aktuellt och Rapport) om surfplattor i förskolan med bland andra Lena Gällhagen  så kan se det på SVT Play  (ca16 min in i programmet).

Hur motiverar du dina studenter - sevärt TEDx talk av Peter Gärdenfors

TED Talks är ett oerhört intressant och populärt format där en person under exakt 18 minuter delar med sig av sina tankar under mottot “idéer värda att sprida”. Runt om i världen arrangeras numera inofficiella TED-talk konferenser med samma format så kallade  TEDx . Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och här talar han om hur man motiverar elever på ett TEDx i Norrköping.

Lärande i omvandling - IKT ökar lusten

Det sjuder av idéer och engagemang hos svenska pedagoger på alla nivåer
 
Såg du SVT:s inslag i Rapport om Flipped classroom? Hur många lärare har inte inspirerats av Daniel Barkers sätt att vända upp-och-ner på klarrummet och av Salman Khan och Khan Academy. Roligt att Learning Lab kunde bidra till att nyhetsredaktionen på Sveriges Television berättar om passionerade lärare och om den pedagogiska utveckling som pågår i svensk skola på bästa sändningstid. Vi behöver fler positiva bilder i nyhetssändningarna som kan inspirera och skapa framtidstro - inte bara reportage om krig och elände.  Vem vet, kanske får vi framöver se inslag om surfplattor i förskolan, om IKT och specialpedagogik samt om hur metoderna Lesson study och  Learning Study används med stor framgång av svenska lärare.

För dig som är nyfiken, så har Skolverket gett ut "Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen "(PDF). En utvärdering av Matematiksatsningen som belyser två beprövade metoder för undervisningsutveckling - lesson study och learning study - samt matematikundervisning med elevdatorer och interaktiva skrivtavlor. Skolverket har även gett ut en pocket "Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv" (PDF) som ger en översikt av hur forskning och reflektion kan utveckla lärares och elevers lärande. Exemplen kommer från naturvetenskaplig undervisning och forskning, men metoderna som presenteras gäller för all undervisning. 

Varför är naturvetenskap och teknik så viktigt att kunna?
Den här underbara filmen hittade vi genom "Jakten på den perfekta lektionen" som Linn Gustavsson, gymnasielärare i Stockholm och en av våra kursdeltagare driver.  Så här skriver Linn: "Se den här filmen. Det är en film som försöker besvara varför man ska lära sig naturvetenskap i skolan. Det tas även upp vad naturvetenskaplig arbetsmetod är". Vi instämmer med Linn- detta är en viktig film se den och  visa den också för era elever/studenter. Läs också gärna kommentarerna på hemsidan som hör ihop med filmen.


Why is Science Important? from Alom Shaha on Vimeo.

Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11 är en handbok från Medierådet och Mediekompassen som vi också vill tipsa om. Med utgångspunkt i den nya läroplanen ges förslag på hur lärare kan använda medier i undervisningen, samtidigt som elevernas digitala kompetens stärks. Handboken är gratis och finns att ladda ner eller beställa från Medierådets publikationer i både A4 och A5 format. Den har ett tillhörande kopieringsunderlag. På Medierådets hemsida  hittar du även publikationen Småungar och medier, som vi skrivit om tidigare.

Öppna lärresurser som ger ringar på vattnet

Öppna lärresurser finns överallt på nätet men varför används de så sällan?

Hösten är här.  UR rivstartade med att släppa 8.000 utbildningsprogram fria. Eric Fichtelius menar på DN debatt att i samma sekund så ändrades inte bara förutsättningarna för alla svenska elever utan också hela det svenska medielandskapet. Stämmer det?

De digitala klyftorna växer i Sverige. Trots många 1 till 1-satsningar så saknar de flesta elever och var fjärde lärare fortfarande en dator i skolan. Allt tal om att vi ska vara en världsledande utbildningsnation riskerar därmed att bli hyckleri när utbildningsministern vägrar lyssna och utbildningshuvudmännen i många kommuner fortfarande tror att "internet är en fluga" och den gamla "pluggskolan" modell för allt seriöst lärande. Tur att vi har så många passionerade lärare som tänker nytt och varje dag visar vad de kan åstadkomma tillsammans med sina elever (både med och utan datorer och internet). Men med IKT öppnas nya möjligheter för lärande. Med teknikens hjälp kan komplicerade skeenden och samband visualiseras och saker som annars var svårt att förstå , blir uppenbara. Det visar 30 års forskning om teknikförstärkt lärande (TEL) och det syns i era projektarbeten och bloggar. Vilken intressant läsning! Och tack för att ni haft tålamod med att återkopplingen till er tagit extra lång tid i höst. 

OER- öppna möjligheter för lärande är ett nytt projekt som vill sprida användningen av öppna lärresurser och Creative Commons med hjälp av öppna webbinarium kring dela-kulturen. Varje månad arrangeras nya intressanta webbinarium, som är gratis och öppna för alla. Den 25 september är titeln Forskare, skriv för att bli läst!(det går fortfarande anmäla sig). Och den 11 oktober Digital kompetens och öppna lärresurser i framtidens (hög)skola. Projektet finansieras av Internetfonden.

Vi lär genom våra sinnen - apparna erövrar (för)skolan.  
All forskning och erfarenhet visar att framför allt elever i behov av särskilt stöd lär sig lättare när alla sinnen kan användas. Rörlig bild och ljud förstärker inlärningsprocessen och den upplysta skärmen skärper koncentrationen. Surfplattor och appar är bara ett par år gamla men definitivt här för att stanna och förskolan och specialpedagogerna leder utvecklingen. I veckan öppnade webbplatsen www.skolappar.nu. Ulrika Johnsson, kursdeltagare i LC100N ingår i panelen. Ulrika som är specialpedagog och lärare i Södertälje kommun leder projektet "Att skriva sig till läsning med iPad". Facebookgrupppen Paddagogik eller iPads i skola och förskola har idag över 4000medlemmar, så intresset är mycket stort och utvecklingen lavinartad. Här kan du hitta personer att kontakta samt tips. 

Inom temat Så förändrades läroplanerna 2011 har UR gjort en intressant intervju med Anita Sandahl  fil. dr. och lektor, lärarutbildare, forskare i matematikdidaktik vid Högskolan i Jönköping och var tidigare lärare i grundskolan. Hon menar att matematiken är en demokratifråga och att det är viktigare att förstå matematik nu än tidigare. Anita är en av fyra personer som skrivit kursplanen i matematik.

Ambjörn Naeve, matematiker och visionär vid KTH har skapat öppna lärresurser i mer än 10 år. I den här videon Vad är matematik? försöker han beskriva samspelet mellan abstraktion och tillämpning så att alla förstår. Du hittar fler exempel på Ambjörns mattefilmer på Youtube-kanalen "Mathrehab". Han kommer även att medverka i vårt OER-webbinarium 11 oktober kl 14:00-15:00.

 

Vi måste alla bli bättre på att dela med oss av vårt eget utbildningsmaterial och återanvända andras. Just nu bidrar "hypen" kring det "flippade klassrummet" till att fler lärare har börjat använda och skapa öppna lärresurser och även visar varandra hur de undervisar.

Genom att utnyttja teknikens möjligheter och vara kreativ kan fler elever tycka att matematik är spännande och roligt.. En annan av våra duktiga kursdeltagare Torun Elgebäck, lärare i matematik och IKT-coach vid lärarutbildningen, Göteborgs universitet berättar hur och varför hon jobbar med kreativ matematik med sina elever.
  

Äntligen sommarlov!

Foto: Gustav von Dewall,  CC-by at www.Flickr.com

Skolavslutningen med Idas sommarvisa och glada förväntningar och skratt är över! På KTH är det ovanligt tyst. Studenterna har lämnat campus för sommarjobb, resor och andra "äventyr" och biblioteket håller bara öppet mitt på dagen. Men vi lärare är kvar. Efter en lång och innehållsrik vårtermin är det dags att summera läsåret, glädjas över uppnådda resultat men också se vad vi kan förbättra till hösten.

I år har vi bestämt oss för att ta sommarlov. Sedan starten 2009 har vi  kört de båda nätkurserna "Digital kompetens och lärande" LC100N och LC200N utan avbrott enligt konceptet "Fri start -fri fart". Studenter har därför kunnat börja varje vecka året runt, vilket var något nytt när vi införde det, som uppmärksammades som en modell för framtidens högskoleutbildning.

Att lärarteamet tar ledigt betyder dock INTE att  du inte kan jobba vidare med kursmaterialet och skicka in dina inlämningsuppgifter som vanligt under sommaren, utan enbart att vi inte kommer att läsa igenom och ge återkoppling till dig under perioden 1 juli - 15 augusti. Därefter fungerar allt som vanligt igen.

Du som antagits till någon av KTH:s nätkurser har alltid 3 år (räknat från kursstarten) på dig att bli klar med dina studier och få ut ditt kursintyg/dina högskolepoäng. Så det finns gott om tid. Ett tips är dock att planerar du att göra klart ditt projektarbete under sommarlovet så se till att du fått ditt projektförslag godkänt innan vi tar sommarledigt. Det betyder att vi måste få ditt projektförslag senast veckan efter midsommar om vi ska hinna svara dig före 1 juli. just nu jobbar vi extra hårt för att alla ska hinna få återkoppling på det de lämnat in innan vi tar ledigt.

Tyvärr har vi drabbats av manfall i lärarteamet, vilket medfört att våra svar på era inlämningar tagit längre tid än vanligt. Med betydligt färre i lärarteamet (Anders Ambrén slutade 15 januari och Ulrika Rausberger 31 maj) och en del sjukskrivningar har vi valt att inte ta in fler studenter till dess vi hunnit rekrytera nya engagerade och erfarna IT-pedagoger som kan ersätta Ulrika och Anders, så att vi återigen kan ge snabba svar till våra kursdeltagare.

Vi beklagar situationen och ber dig ha tålamod med oss. Ge INTE upp dina studier utan jobba på som vanligt! Det finns gott om detaljerade anvisningar och ett rikt kursmaterial att luta sig mot. Bry dig inte heller om ifall "termometern" i din "Student Lounge" lyser röd just nu (om det är vi som inte hunnit med att godkänna dig). Termometern är enbart en vägledning för att du ska se på ett ungefär vad du bör hinna med varje vecka (beroende på vilken kurstakt du valt). Den påverkar inte vår rättning eller ditt resultat.

Och nu till något betydligt roligare! Facebook-gruppen "Flippa klassrummet"som Karin Brånebäck (student på LC100N) startade och som vi tipsade om har fått ett fantastiskt gensvar, med många nya aktiva medlemmar som tipsar varandra om bra resurser. Gå in och titta på de inlägg som gjorts hittills för där finns många bra tips för dig som vill utveckla din undervisning inför hösten - även om du inte flippar ditt klassrum! Grattis Karin!

Vi vill även hylla alla våra kursdeltagare! Tack för era fantastiska inlägg och inlämningar under året. Vilket engagemang och vilken idérikedom ni visar (och ni ska veta att vi läser allt ni publicerar både bloggar och forum, även om vi inte alltid hinner kan kommentera). Ni har visat oss alla att det finns många som vill utveckla skolans undervisning och är villiga att lägga ner en massa egen tid på detta. Det är något som behöver lyftas fram bättre och visas upp, både av utbildningsministern och hans team och av media!

Att dagligen få ta del av tankar, tips och idéer om digital kompetens och lärande från mer än 600 lärare runt om i Sverige som jobbar inom hela utbildningsväsendet (förskola, grundskola, gymnasium och högskola) eller studerar till lärare/bibliotekarie. Det är ett privilegium, som gör det roligt för mig att gå till jobbet varje dag!

Ert engagemang smittar och vi blir fler som vill och vågar jobba på ett annat sätt. Men det är viktigt för den digitala mognaden att också våga avstå från tekniken ibland och göra något annat, t ex under sommarlovet! Våga vara frånkopplad, sa just Ambjörn Naeve här bredvid mig.

Tips om "The Flipped Classroom" och Creative Commons

"The Flipped Classroom" har blivit ett populärt begrepp och associeras kanske ofta med Khan Academy och videofilmer online. Tanken är att man vänder på det och istället för att använda tiden i klassrummet till att föreläsa så gör läraren till exempel en video där han eller hon går igenom innehållet. Eleverna får sedan i uppgift att se filmen som förberedelse inför lektionen, vilket gör att själva lektionen kan ägnas åt att eleverna ställer frågor, aktivt diskuterar och applicerar det de har lärt sig. Det handlar, som sägs i The Flipped Class Manifest, om att eleverna får ta ansvar för och äga sitt eget lärande medan läraren fungerar mer som en guide än en informationsförmedlare.

Det finns mycket skrivet om "The Flipped Classroom" på nätet och den här sidan med länkar kan vara en första utgångspunkt för att hitta artiklar och filmer.

En svensk lärare som jobbar på det här sättet är Daniel Barker på Norra Real, så det är väl värt att följa hans blogg. Här har han bland annat skrivit om varför han använder "The Flipped Classroom" och hur han går till väga, samt vad som händer om eleven inte tittar på filmen. Du kan även höra honom berätta mer om sina tankar i ett videosamtal.

Sedan måste vi tipsa om att Karin, som går LC100N, nyligen har startat en Facebookgrupp, Flippa klassrummet, där alla som är intresserade av metoden ska kunna utbyta idéer med varandra. Läs också gärna hennes blogginlägg om att flippa klassrummet.

Slutligen, om någon skulle ha missat att Kristina Alexanderson har varit med och gjort en alldeles utomordentligt pedagogisk video om vad Creative Commons är, se den nedan!

Flexibla lärmiljöer

Vi är på väg mot en framtid där lärandet kommer att bli mer flexibelt, både vad gäller tid och rum. Mobila enheter som smartphones och surfplattor skapar nya möjligheter och distansutbildningar är populära. Men hur skapar vi en flexibel lärmiljö som främjar samarbete och kreativitet?

Virtuellt kan man tänka sig ett fokus på personliga lärmiljöer (PLE), som ger den enskilde studenten större möjlighet att styra över sitt eget lärande. Alastair Creelman har skrivit en wiki, Personal Learning Environments, där det finns en hel del information om personliga lärmiljöer. Ett utmärkt exempel på ett verktyg där du kan samla resurser som är relevanta just för dig och din egen studiesituation är SymbalooEDU, som många av er som går vår kurs säkert har testat.

Samtidigt spelar den fysiska miljön en viktig roll. Tekniken fungerar inte alltid och det är inte självklart att det finns trådlöst nätverk i alla skolor. Och hur ska klassrummen utformas, möbleras och inredas? Ska det överhuvudtaget finnas klassrum med bänkar och kateder eller är det något helt annat som vi ska sträva efter?

Som en del av årets Framtidens lärande kommer det att hållas en konferens, Studio Lärmiljö, där temat kommer att vara framtidens lärmiljöer och hur man kan bygga dem på ett sätt som tar hänsyn till mobila digitala verktyg och flexibla arbetsformer. Du kan läsa mer på hemsidan. Där kan du också hitta en rad länkar med tips på inspiration, både konkreta exempel på lärmiljöer och artiklar om miljöns påverkan på lärandet. Bland annat nämns Stephen Heppell, som har arbetat med många projekt kring lärmiljöer.

Videon nedan visar hur tre engelska skolor har anpassat klassrummen på olika sätt i samarbete med eleverna själva.



Ewan McIntoshs presentation, där han diskuterar fysiska lärmiljöer i relation till digitala lärmiljöer är också intressant i sammanhanget.

Hur tänker ni kring detta? Hur vill vi egentligen att det ska se ut i skolans (eller bibliotekets) lokaler? Har ni tips på andra sätt att skapa en personlig lärmiljö eller bra exempel på flexibla fysiska lärmiljöer, kanske rentav på er egen skola, så dela gärna med er!

Vi vill också flagga för att lärplattformen Ping Pong (som heter Bilda på KTH) nu lanserar en mobilapp, PING PONG Mobile, som finns att testa gratis för studenter på KTH fram till 1 juli. Den ska även fungera för distansstudenter i slutet av nästa vecka. Om du vill prova finns den på Appstore och även för Android (den är tyvärr inte kompatibel med vissa äldre Android-telefoner).

OER-artiklar och sevärda filmer

Förra veckan kom det ut en artikel i Högskoleverkets tidskrift "Nyheter & debatt" (PDF) som har skrivits av OER-gruppen inom Nätverket för IT inom högre utbildning (ITHU), där bland annat Margareta Hellström här i lärarteamet ingår. Artikeln har rubriken "Öppna digitala lärresurser (OER) - en kvalitetsfråga för högre utbildning".

I samma skrift intervjuas också Erik Fichtelius om UR:s satsning på högskolan och på öppna lärresurser i artikeln "UR samtiden – föreläsningstv från universitet och högskolor 28 timmar i veckan". Där talar han även om Didaktikens verktyg som är en bok på nätet för lärarstudenter och yrkesverksamma lärare, där det finns mycket matnyttigt, till exempel en interaktiv modell för didaktisk design.

Hos UR finns också några intressanta program om Didaktik och pedagogik och deras senaste temasatsning på retorik.

Vi vill dessutom lyfta fram två sevärda filmer av/med studenter som går på kursen LC100N! Först Lise-Lottes muntliga presentation av sitt projektarbete, som handlar om att kombinera litteraturundervisning och ny digital teknik. Sedan har Anna Hälinen blivit intervjuad om att jobba med Facebook och SO, något som hon också ska prata om på mässorna framöver!

Våren är konferensernas tid

Våren är här, även om det nyckfulla aprilvädret motsäger det just nu, och flera spännande utbildningskonferenser är på gång!

Närmast i tid är SETT-dagarna, som kommer att hållas för första gången och då på Kistamässan i Stockholm den 25-26 april. Fokus ligger på det moderna lärandet i skolan. Hela konferensprogrammet finns att läsa som PDF, och även om det kostar att gå på seminarier och föreläsningar är det fri entré till själva utställningen om du förregistrerar dig (du kan sedan uppgradera på plats).

Det är inte heller långt kvar till årets Framtidens lärande - är här och nu! Den 14 maj sker flera parallella förprogram, men konferensen i sig är den 15-16 maj och den hålls också i Stockholm, på Nackastrandsmässan. Även här står en rad intressanta seminarier och miniföreläsningar på programmet och bägge konferenserna är naturligtvis utmärkta tillfällen för alla som arbetar med utbildning att nätverka samt få inspiration och nya idéer.

Vi i lärarteamet kommer att gå på såväl SETT som Framtidens lärande, så kanske ses vi där!