Ett nytt år, 2013 har just inletts. Mycket talar för att användningen av öppna lärresurser kommer att ta fart ordentligt under 2013. UNESCO:s
Paris OER Declaration och att EU lanserade sin
Rethinking Education strategy före jul, där ett av målen är att öppna upp utbildningen inom EU, visar på detta. Även
Lunds universitet ska utreda möjligheterna att starta öppna utbildningar. Vi passade på att intervjua Dave Cormier och Helen Keegan när de besökte Stockholm i oktober om deras erfarenheter av öppna lärresurser (OER) och öppen utbildning.
Dave, som är chef för “Web Communication and Innovations” vid
University of Prince Edward Island var den som myntade termen MOOC 2008 som svar på en öppen nätkurs
designad och ledd av
George Siemens associate director, Technology
Enhanced Knowledge Research Institute vid
Athabasca University,
Stephen Downes från
National Research Council and Connective Knowledge. (Canada).
2012 års utbildningstrender
Om vi för ett ögonblick ser tillbaka på det år som just passerat och de trender vi såg växa sig starka under 2012 ser vår lista ut så här:
1. MOOCs
Massive Open Online-Courseseller MOOCs spreds sig som en tsunami inom högre
utbildning under 2012 och skapade rubriker världen över(utom möjligtvis i Sverige
). Men
MIT och Harvard (edX) gör det redan och start-ups som
Udacity och
Coursera har lockat flera av de stora prestigeuniversiteten att ansluta sig till dem. Allt började med en öppen kurs i
Artificiell intelligens vid universitetet i Stanford vilken lockade 160.000 deltagare från hela världen (varav 30.000 fullföljde kursen och några av de bästa sedan anställdes av Google).
Nu letar man efter olika framtida betalningsmodeller och möjligheter att få sina kunskaper från en MOOC validerade. Planer finns på att starta ett stort antal nya MOOCs under 2013.
2. Virtuella konferenser och seminarier
Vi såg både ett ökat intresse för och ett ökat antal erbjudanden om virtuella
konferenser och webbaserade seminarier (webinars) poppa upp inom utbildningssektorn, t ex vårt egen webinarserie
OER - öppna möjligheter för lärande som samlade många deltagare. Fysiska konferenser och seminarier kommer sannolikt inte att försvinna, men virtuella motsvarigheter är alltför lockande ur miljö-, kostnads-, bekvämlighets- och logistisk synvinkel för att inte växa dramatiskt. Tekniken har också blivit betydligt robustare och mer lättanvänd. Dessa verktyg gör det också möjligt att spela in och distribuera materialet till en större publik efter konferensen.
3. Flipped classroom
Idén om ett "omvänt"
(flippat)
klassrum lanserades först av Salman Khan, vid
Khan Academy och fick sedan stöd av Bill Gates med flera. I korthet innebär modellen att lärare spelar in sina genomgångar av det centrala innehållet uppdelat på mindre bitar och gör det tillgängligt online i förväg, t ex som en podcast eller webinar. Klassrumstiden används sedan till laborationer, räkneuppgifter och övningar samt för djupare diskussioner och kollaborativt lärande tillsammans med studiekamrater och lärare. De flesta goda exemplen under året har kommit från högstadiet och gymnasiet (K12) t ex
fysikläraren Daniel Barker vid Norra Real i Sverige och
Mikael Bondestam, data- och matematikläraren vid Polhemskolan i Gävle. Det omvända klassrummet är en idé som kommer att få konsekvenser för både konferenser, seminarier, webbseminarier inom högre utbildning samt för vuxenutbildning och andra populära former av livslångt lärande.
4. Socialt lärande
Socialt lärande är inte ett nytt koncept, men den utbredda användningen av sociala medier har påverkat både lärande och undervisning. Under 2012 har den kritiska massa uppnåtts som behövs för att vi nu kan tala om ett paradigmskifte - då människor använder olika sociala kontakter och verktyg för att stödja sin inlärning utan att ens tänka på det. Utbildningsorganisationer
måste därmed fundera noga på hur de kan upprätthålla en meningsfull närvaro i sociala medier som Facebook, YouTube, Twitter och LinkedIn men också i potentiella deltagares personliga lärandenätverk (PLNs)
såsom t ex
Dela och
Skolchatt.
5. Mobilt lärande
Smarta mobiler finns numera nästan i varje ficka. Om du inte har haft några seriösa funderingar ännu - och helst själv testat hur olika mobila enheter kommer att påverka din organisation, din undervisning och dina elevers/ studenters lärande - är det bäst att starta nu. Dina elever/studenter använder sig dagligen av en mängd olika mobila enheter som surfplattor, smartphones och laptops för att kontakta sina kurskamrater och vänner, för att söka och skicka information,
flytta pengar, titta på videor, spela spel, lyssna på podcasts,
fotografera,dela bilder och filma men också för att ta del av kursmaterial och svara på inlämningar och bedömningar. Surfplattan har fått
ett enormt genomslag som redskap för lärande, framför allt i de lägre åldrarna och i förskolan.
Projektet
att skriva sig till läsning med iPads är ett exempel, men det finns många fler. Mängden appar som underlättar lärande och undervisning har ökat exponentiellt under 2012, en trend som säkert håller i sig. Några av de bästa hittar du på
Skolappar.nu .
6. Öppen utbildning
Jag har redan nämnt en form av öppen utbildning ovan - MOOCs - men trenden är
mycket större än några ”mega”kurser från ett antal topprankade universitet i
USA. En "
öppen utbildning" i dess rena form innebär inte enbart att utbildningen är gratis för deltagarna och att vem som helst kan delta. Det betyder också att kursmaterialet är öppet och gratis (
Open Educational Resources OER) och att den som vill även har möjlighet att remixa d.v.s.
ändra innehållet, ta bort eller lägga till det man saknar och sedan
återanvända och distribuera detta. Öppen utbildning handlar framför allt om att
dela med sig av sitt kunnande så att även personer som inte har råd eller
möjlighet att studera kan ta del av det samlade expertkunnandet inom området
via internet var man än befinner sig.
Daphne Koller, beskriver detta i sitt intressanta TED Talk (Daphne är en av personerna bakom
Courseras pedagogiska idé).
Att vi inte alltid startar från noll utan bygger vidare på vad andra redan skapat är viktigt. Rätt använt kan öppen utbildning och öppna lärresurser därför bli
ett kraftfullt verktyg för att sprida kunskap och skapa jämlikhet på en global marknad samt ge en verklig pedagogisk effekt som i förlängningen kan leda till minskad fattigdom och ett ökat samarbete mellan människor i olika länder. Denna intervju med Terry Anderson ger en bra bild av dagsläget och de orosmoln som ändå finns.
Interview with Terry Anderson - LE@D, Universidade Aberta från
LE@D - Universidade Aberta på
Vimeo.
7. Neurovetenskap
Under de senaste årtiondena har vi lärt oss otroligt mycket mer om hur den
mänskliga hjärnan fungerar. Naturligtvis har denna kunskap påverkat hur vi
tänker kring lärande och undervisning- Även om det fortfarande finns gott om
desinformation, feltolkningar, och felaktiga tillämpningar av
neurovetenskapliga principer verkar det oundvikligt att både lärare och utbildningsanordnare måste hålla sig uppdaterade på vad dagens forskning vet om hur den mänskliga hjärnan fungerar. Forskning har t ex visat att
hjärnan fortsätter att vara plastisk och förändras under hela livet och att
socialt och emotionellt lärande i en
positiv miljö är extra viktigt för att utveckla hjärnan. Vad innebär detta för att vi ska kunna fortsätta leverera intressanta och berikande utbildningar?
8. Content Marketing
Hela idén bakom
Content Marketing är att ge bort värdefullt innehåll för
att i framtiden kunna locka användare att prenumerera på olika betaltjänster
och erbjudanden från dig. Huvuddelen av denna typ marknadsföring består idag av
marknadsföring av olika typer av pedagogiskt innehåll.
9. Alternativ validering
Graderade betyg har länge varit standard vid bedömningen av resultat inom högre
utbildning medan certifiering använts för validering av fort- och vidarebildning.
Certifiering spelar numera en allt större roll och med framväxten av
standardbaserade certifieringsprogram, kan vi förvänta oss att trenden håller i
sig. Särskilt inom tekniska yrken som systemvetare, programmerare, databas- och
nätverksspecialist, men också inom vissa
delar av vård- och tjänstesektorn, kan certifiering få en allt större betydelse
för möjligheterna att få jobb i en öppen, global och informellt
lärande värld.
10. Självstudier
Många av de trender som redan
konstaterats ovan har skapat en miljö där vi har ett stort antal spännande
alternativ när det gäller att delta i livslångt lärande. Samtidigt kan alla
dessa möjligheter kännas överväldigande och förvirrande och det är inte heller
säkert att ”gemene man” är beredd att delta i ett effektivt virtuellt livslångt lärande. Ska detta bli verklighet behövs olika typer av filter och även personer som kan välja ut och presentera ett innehåll på ett aptitligt och lättillgängligt sätt – curatorer av utbildning.
Vi behöver även verktyg (stora algoritmer, meta-taggning och databaser) som hjälper oss att hitta det vi söker bland alla hundratals miljoner öppna lärresurser som finns.
Spindeln är ett sådant verktyg för den svenska marknaden. Det behövs också fler digitala lärresurser som är särskilt anpassade för självstudier på olika nivåer, som den datakurs och de appar i matematik som Shimon Schocken berättar om i sitt TED Talk (där han även ifrågasätter den rådande trenden att mäta och betygsätta allt lärande).
11. Egen-publisering
Möjligheterna att skapa och distribuera innehåll är idag enorma. Samtidigt verkar traditionella bokförlag vara på randen till kollaps. Alla som vill kan numera publicera sig offentligt, inte bara via förlagen och i bokform. Ämnesexperter och alla andra som är intresserade av att dela med sig av sitt kunnande och vill underlätta livslångt lärande kan genom att blogga, twittra, dela bilder, ljud- och filmklipp i olika sociala medier eller skapa e-böcker med olika appar, publicera sig globalt. Kombineras detta med självstudiefenomenet så upptäcker man att spelplanen har förändras i grunden.
12. BIG data och learning analytics
Det går inte att sätta samman en trendlista för 2012 utan att nämna utnyttjandet
av den stora datamängd som vi internetanvändare dagligen genererar. Vad det innebär att olika
organisationer samlar in och analyserar
BIG data är något vi säkert kommer att
debattera till leda under 2013. I ena änden finns globala organisationer som
Google, Facebook, Microsoft, Amazon och Apple som alltmer kommer att utnyttja
sin dominerande ställning (oavsett om de inser det ännu eller inte) för att få
veta mer om vad som är populärt, vad som skulle kunna bli nästa trend och
kanske det viktigaste, vad som faktiskt påverkar oss. Ur ett användarperspektiv kommer vi kanske att få se verktyg som hjälper oss manipulera, navigera, och fokusera på det innehåll som intresserar oss och att det leder fram till bättre lärande och fler berikande upplevelser
på nätet. Både under
EDUCASE 2012 och
LAK12 diskuterades
learning analytics möjligheter. Men är denna trend ett hot mot den personliga integriteten och finns det risk att mindre framgångsrika pedagogiska metoder cementeras enbart för att de är lätta att mäta?
Flera rektorer inom högre utbildning och andra beslutsfattare i skolan samt aktörer inom utbildning och kultur har redan engagerat sig. I en debattartikel i DN (”Låt bildningen få större utrymme i public service”) framförs det krav på att en tiondel av Sveriges public servicemedel ska gå till att utveckla och stärka utbildnings- och folkbildningsarbetet och att UR bör få detta ansvar.
Projektet att skriva sig till läsning med iPads är ett exempel, men det finns många fler. Mängden appar som underlättar lärande och undervisning har ökat exponentiellt under 2012, en trend som säkert håller i sig. Några av de bästa hittar du på Skolappar.nu .
De öppna digitala lärresurserna (OER) blir bara fler och bättre. Idag finns det miljontals fria bilder, filmer, texter, föreläsningar, övningar och animeringar som du faktiskt får använda helt utan kostnad i din undervisning och utan att fråga om lov. Genom att använda sådant som andra skapat och delat med sig av, går det
snabbt sätta ihop ett rikt och spännande utbildningsmaterial, som väcker
studenternas nyfikenhet och lust för ämnet. Att integrera öppna lärresurser i dina kurser gör det både roligare att lära sig något och intressantare att undervisa. Och du behöver inte längre göra allt jobb själv utan kan låna från de bästa.
LIKA-projektet "i hamn"
Dagens studenter är inte heller en homogen grupp 19-åringar. Var femte student har barn och vare fjärde student väljer redan nu att läsa på distans - en ökande och global trend. Många fortsätter att utbilda sig hela livet genom fristående kurser. I Norge, Finland, Danmark men också Tyskland, Österrike,
Italien, Spanien, Grekland och Portugal har därför universiteten utvecklat ett omfattande virtuellt stöd
till sina campuskurser.
Men då måste avgifterna för studenter utanför EU bli konkurrenskraftiga och svenska lärare uppmuntras att utveckla och dela med sig av sitt kursmaterial (t ex med någon Creative Commons-licens) samt få ett erkännande från arbetsgivaren för annat än sina forskningsmeriter. Här skiljer sig förutsättningarna för högskolans lärare och lärare i grund- och gymnasieskolan.i grundskolan uppmuntras lärarna idag att integrera IT och att dela med sig till sina kollegor.
Såg du SVT:s inslag i Rapport om Flipped classroom? Hur många lärare har inte inspirerats av Daniel Barkers sätt att vända upp-och-ner på klarrummet och av Salman Khan och Khan Academy.
Roligt att Learning Lab kunde bidra till att nyhetsredaktionen på
Sveriges Television berättar om passionerade lärare och om den
pedagogiska utveckling som pågår i svensk skola på bästa sändningstid. Vi behöver fler positiva bilder i nyhetssändningarna som kan inspirera
och skapa framtidstro - inte bara reportage om krig och elände.
Vem vet, kanske får vi framöver se inslag om surfplattor i förskolan, om
IKT och specialpedagogik samt om hur metoderna Lesson study och
Learning Study används med stor framgång av svenska lärare.
För dig som är nyfiken, så har Skolverket gett ut "Lesson study och Learning study samt IKT i matematikundervisningen "(PDF). En utvärdering av Matematiksatsningen som
belyser två beprövade metoder för undervisningsutveckling - lesson study och
learning study - samt matematikundervisning med elevdatorer och
interaktiva skrivtavlor. Skolverket har även gett ut en pocket "Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv" (PDF) som ger en översikt av hur forskning och reflektion kan utveckla
lärares och elevers lärande. Exemplen kommer från naturvetenskaplig
undervisning och forskning, men metoderna som presenteras gäller för all
undervisning. 
Hösten är här. UR rivstartade med att släppa 8.000 utbildningsprogram fria. Eric Fichtelius menar på DN debatt att i samma sekund så ändrades inte bara förutsättningarna för alla svenska
elever utan också hela det svenska medielandskapet. Stämmer det?