Pages

fredag 5 oktober 2012

Digital kompetens efterfrågas av dagens studenter

Framtidens högskola  - öppen och gratis för alla eller en elitsatsning?

Är IT i högre utbildning en ickefråga för regeringen?

Den svenska högskolan har hamnat på efterkälken. För trots att allt fler studenter väljer att läsa på distans (en 100% ökning på 10 år) och trots att några mindre högskolor kommit långt med att utveckla modeller för flexibel utbildning så ligger svensk högskola generellt "ljusår" efter sin omvärld när det gäller att använda IT som stöd för lärande. Varför är det så?

Universitet och högskolor finns inte alls med i regeringens skrift It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N2011.12 (pdf 2,1 MB) som kom för knappt ett år sedan! Detta påpekade den moderate riksdagspolitiker som inledningstalade på konferensen "Next Generation Learning" i Falun. Marita Hillges, rektor vid Högskolan Dalarna tror inte att detta ligger högt upp på regeringens agenda.

Tre rektorer har ställt frågan i en insändare i SULFs tidning Universitetsläraren .  Frågan är hur Utbildningsdepartementet kunde missa att ta upp den högre utbildningen i en digital strategi för Sverige. Anna.Karin Hatt svarar att det beror på högskolans självständighet (autonomi). Är detta inte ett alltför enkelt sätt för regeringen att smita från sitt ansvar för att nästa generation får en relevant utbildning som stärker Sveriges framtid?

LIKA-projektet "i hamn"

Ett 7-årigt projekt för att stärka den digitala kompetensen i lärarutbildningen har just avslutats. En del av erfarenheterna i LIKA-projektet kan du läsa om i boken Digital kompetens i lärarutbildningen - ett integrationsperspektiv som lanseras på årets bokmässa denna vecka.

Tillsammans med Mittiprickteatern producerades även en film ITakt med samtiden och en filmhandledning. Allt finns tillgängligt från KTH:s hemsida om LIKA-projektet färdigt att använda under en Creative Commons-licens



På detta sätt hoppas LIKA-projektet kunna bidra till fruktbara diskussioner om vad som krävs för att nya sätt att undervisa och lära på ska få genomslag i svensk lärarutbildning och i svensk högskola. Projektet har delfinasierats av KK-stiftelsen.

Minskade resurser löses inte med mer IT 

Det system för högskolans resurstilldelning som infördes 1993 har i praktiken inneburit att resurserna till högskolan strypts så mycket att det nu inte finns pengar för den omställning som behövs till ett mer flexibelt och effektivt sätt att undervisa på. Problemet med minskade resurser löses inte med mer IT  utan initialt krävs omfattande satsningar vid varje lärosäte både på infrastruktur, utrustning och lärarfortbildning om inte kvalitén på utbildningen ska påverkas negativt inom kort. Vem förväntas stå för dessa investeringar - näringslivet?

Dagens studenter är inte heller en homogen grupp 19-åringar.  Var femte student har barn och vare fjärde student väljer redan nu att läsa på distans - en ökande och global trend. Många fortsätter att utbilda sig hela livet genom fristående kurser. I Norge, Finland, Danmark men också Tyskland, Österrike, Italien, Spanien, Grekland och Portugal har därför universiteten utvecklat ett omfattande virtuellt stöd till sina campuskurser.

Utbildning på export kan ge nya jobb för akademiker

Det finns ett oerhört stort globalt behov av högkvalitativ utbildning som är flexibel. I engelskspråkiga länder som Storbritannien (inkl f d kolonier), USA, Australien, Nya Zeeland och Canada har flexibel högskoleutbildning  länge varit en stor och viktig exportvara, som skapat nya jobb för högutbildade och i hög grad bidragit till landets BNP och välstånd. Det har universitet som Stanford, MIT, Harvard och Berkley tagit fasta på. Ett resultat av detta är Coursera - ett annat är  edX som båda erbjuder gratis utbildning. Konsekvenserna beskrivs bl a av BBC.s Sean Coughlan i . Det enda nya är egentligen att det nu är gratis för studenten att delta.  Inkomsterna kommer från annat håll.

Nytändning för e-lärande

Det är examination och handledning av studenter som högskolan kan ta betalt för i den nya modell som växer fram internationellt- inte  för innehållet. Utbildning med avancerat IT-stöd skulle kunna utvecklas till en betydande exportvara även för Sverige och resultera i att fler jobb för unga akademiker.
Men då måste avgifterna för studenter utanför EU bli konkurrenskraftiga och svenska lärare uppmuntras att utveckla och dela med sig av sitt kursmaterial (t ex med någon Creative Commons-licens)  samt få ett erkännande från arbetsgivaren för annat än sina forskningsmeriter. Här skiljer sig förutsättningarna för högskolans lärare  och lärare i  grund- och gymnasieskolan.i grundskolan uppmuntras lärarna idag att integrera IT och att dela med sig till sina kollegor.


2 kommentarer:

  1. Det var precis det här som man sa när NSHU avskaffades i 2009 - att on-line utbildningar skulle bli osynliga i den svenska debatten. Idéen att de mest konservativa och bakåtsträvande universiteten i Sverige (dvs de stora etablerade universiteten) skulle på något sätt 'ta över' NSHU:s roll i främjandet av modernare sätt att bedriva högre utbildning i Sverige har visat sig vara illusionen som flera förutsåg i 2009.

    SvaraRadera
  2. Ja David, jag kommer ihåg detta och diskussionerna började redan när Nätuniversitetet lades ner och verksamheten gick upp i NSHU. Vi som deltar i ITHU (Nätverket för IT i Högre Utbildning)har alla upplevt detta på nära håll. Men kanske finns där ändå en ljusning i sikte nu. Rektorn för KTH skriver om e-lärande och virtuella miljöer i sitt senaste veckobrev: se http://www.kth.se/om/rektor/rektors-tankar

    SvaraRadera